Aftonbladet – 9 februari 1850, sida 3

man hittills känt att generera ånga, af nämnde mekanist ansetts komma att medföra en total revolution i hela ångmachinsväsendet och blifva af en oberäknelig vinst vid alla de tillfällen då ångan begagnas såsom drifkraft till mekaniska ändamål. Denna stora uppfinning skall vara gjord af en mr Testu Beauregard och kan af hvem som helst få beses i ett hus vid gatan S:t Denis i Paris. Den grundar sig på en praktisk och sinnrik tillämpning af den ideen att utsätta ett litet qvantum vatten i sender för en häftigare hetta, för att erhålla jemnt så mycket ånga hvarje gång som erfordras till ett pistonslag af machinen; en id som redan af många varit påtänkt, men hittills mött svårigheter i utförandet, hvilka förut ej kunnat helt och hållet öfvervinnas. I korthet sagdt hvilar systemet af hr Testu Beauregards ångbildningsprocess på den teorien, att vattenpartiklarna nyss innan de öfvergå i ånga, antaga ett sferoidiskt tillstånd, och att om de i detta tillstånd sättas i beröring med ett starkare upphettadt kärl af tillräcklig storlek, samt der förvandlas i ånga, denna ånga då antager samma temperatur som kärlet hvari den är innesluten, utan att någon betydande afkylning å detta inträffar. Detta är nu tillämpadt sålunda, att en helt enkel men stark jernplåtspanna. med en enda liten säkerhetsventil är inmurad i en ugn, der den tom upphettas till mellan 3 och 400 grader. Hettan kontrolleras af två pyrometrar, den ena innehållande bly, den andra zink. Blyet skall ständigt vara i smält tillstånd, men så snart zinken skulle visa sig vilja börja smälta, hvilket finnes af dess benägenhet att på samma gång öfvergå i ånga, minskas elden under pannan. Denna panna står i beröring med machinens matarepump, som för hvarje pistonslag intrycker den nödiga portionen vatten i pannan; och detta vatten, hvilket, enligt en annan del af uppfinningen, som utgör det egentligt väsendtliga deraf, är upphettadt till nära kokpunkten, förvandlar sig i ögonblicket till ånga af nära 400 graders hetta, hvilken, såsom bekant är, äger en stor spänstighet, samt på vanligt sätt införes i en ångeylinder och sätter pistonen i rörelse. Den nyssnämnda hufvudsakliga delen af uppfinningen består åter deri,att sedan ångan passerat genom cylindern, hvarvid den ännu ej förlorat mer af sin hetta, än att den ännu håller 300 grader, utgår den genom ett spiraleller serpentformigt rör, hvilket inneslutes af en vattenreservoir, hvars storlek är så afpassad, att det röret omgifvande vattnet af ångan uppvärmes till 96 a 98 grader, hvarefter ångan derifrån utsläppes i fria luften. Denna del af inrättningen finnes icke närmare beskrifven i detalj; det angifves blott att den är så anbragt, att vattnets temperatur i det ögonblick det genom matarepumpen tryckes in i pannan), är af sig själf så reglerad, att vattenpartiklarna just då bildat sig till sferoider, hvilka följaktligen äga den ofvan beskrifna egenskapen att i det ögonblick de inkomma i pannan, i likhet med denna, antaga mellan 3 och 400 graders hetta. En serskild ganska intressant omständighet, som skiljer denna ånggenerator från de vanliga, är att om man öppnar på säkerhetsventilen, så stannar hela machinea i ögonblicket, emedan ångqvantiteten ej är större än att den kan utlöpa derigenom; och då ventilen jemväl sjelf öppnar sig så snart ångan upphettas öfver 400 grader och spänstigheten i följd deraf för mycket ökas, så är all fara för explosion upphäfven, och eldningen kan derföre skötas af en vanlig arbetskarl eller gosse. Den stora vinsten af denna ånggenerator uppgifves vara: 1:0 att mellan 50 och 70 procent bränsle besparas emot på en vanlig ångpanna och 2:0 att den erforderliga vattenmassan, äfvensom pannans dimension, icke utgöra fullt en tredjedel af det vanliga. Bekräftar sig detta, så är det lätt att inse, att alltsedan sjelfva ångmachinernas och lokomotivernas uppfinning, någon så vigtigt, för hela den industriella verlden, mso hr Testu Beauregards icke förekommit. Man behöfver blott erinra sig att den stora svårigheten som hittills yppat sig för ångmachiners allmännare användande vid sjöfarten, härrört af den stora andel som pannornas tyngd med deras vattenmassa samt bränslet, upptagit i fartygen, och alla de tusentals spekulationer som afsett förbättringar i ångfarten hafva derföre ock till det mesta gått ut på att kunna förMinska dessa massor. Om nu med ens två tredjedelar deraf skulle i följd af Beauresards uppfinning kunna försvinna, så är det en triumf af det mekaniska snillet, som med jettesteg ökar den menskliga kraften att beherrska elementerna. Det är ofta vanligt när nya uppfinningar förekomma, att dervid i början fästas alltför sangviniska förhoppningar hvilka sedan icke realisera sig. Det är således. skäl att ej heller nu obesedt antaga att allt hvad här ofvan är nämndt, skall inträffa. Orsaken, hvarföre vi emedlertid serdeles fästa oss vid den ifrågavarande uppfinningen, är ej blott att den person som beskrifvit densamma i det franska bladet gifvit en borgen derför medelst sitt namn, och dessutom förklarat att han länge och noga pröfvat saken innan han yttrat sig derom, utan äfven att vi specielt hafve oss bekant att utgifvaren af la Presse, Emile Girardin, af intresse för mekaniska uppfinningar sjelf depenserat mycket på sådana och ——— I I MIM I MM Mm MM MM I I I ganska väl förstår att bedöma beskaffenheten af en sådan apparat som den ifrågavarande, så att han troligen ej hade velat låta så utomordentliga loford för ifrågavarande uppfinning inflyta i sitt blad, utan att vara säker på dess verkliga värde. — I Jemtlands tidning, läses en framställ