Aftonbladet – 2 februari 1850, sida 2

Mawsell Fredrika stod en stund och begrunlade saken. Ja, Herre Gud! mumlade hon sakta. Hur skall jag nu som bäst ställa till med detta? I qväll kan jag ej följa med, svarade hon slutligen, vänd till den halfsofvande drängen; pmen i morgon bittida, klockan sju så der, då skall jag vara tillreds. Ja, ja; det är klart och begripligt detx, stammade : drängen, som vaknat upp der han stod på dörrposten med hatten på sig. Se det har mörknat på så förbaskadt skall jag säga; Ja, i morgon då.n . I morgon. Sagdt då! . Det är afgjordt. I morgon är jag här tvärsäkert klockan sjux, inföll drängen. : Jag skall då skicka efter gamla Greta att vara hos Lina medan jag är borta, sade åter mamsell Fredrika för sig sjelf. Hör min vän! tillade hon högt i det hon närmade sig budbäraren. Skulle ni vilja gå ett ärende åt mig i qväll, efter som vi ändå icke kunna fara förr än i morgon?, Ett ärende, svarade ban, skakande på hufvudet med en dyster min. Jo se, om ni vore så beskedlig och gick till sjukbuset och frågade efter sjuksköterskan madam Greta och bad henne — — Ja så, jax, hejdade sig mamsellen, då bon på närmare håll betraktat den pålitliga drängen. Det är det samma, ni kan gå så länge, adjö, adjölx Och nastigt öppnade hon dörrn för honom. med detsamma affärdande pigan till sin hjelpreda, madam Greta. ;Hur har mamsell sofvit i natt? frågade tjenstflickan, då hon vid dagens första gryning inträdde och såg den outtröttliga mamsell Rönnqvist redan klädd gå med ljudlösa steg och syssla omkring det sofvande barnets säng. Åh det är Gud nås ej så bran, svårade hon hviskande, tänderna hafva värkt hela natter och Lina bar dessutom varit ovanligt kinkig och orolig.n Kors då så tråkigt! inföll Kristin i det bor satte in ved 1 kakelugnen och dervid slog et