Aftonbladet – 31 januari 1850, sida 1

— nera! major Malmborg varit i staden Slesvig, för alt uppgöra den saken med general Hahns Till Angeln hade en betydlig exekutionsstyrka blifvit afsänd och ändamålet dermed uppnådt. I Rendsborg hade en häftig eldsvåda ödelagt flera hus. Hertigen af Augustenburg hade kommit till Altona. Hertig Carl af Gläcksborg hade varit i Kiel, men genast afrest derifrån. Landtförsamlingen i Kiel lärer anslagit 11, million mark kurant till försvarsutgifterna för de tre första månaderna af innevarande år. Man har fört en tulltjensteman, assistenten Bolt från Fehmern till Kiel, och det uppgifves att han häktats för det han varit försedd med danska, proklamationer. I tyska tidningar finner man omtaladt att de s. k. förtroendemännen,, hvilka skulle resa till Köpenhamn att der med danska kabinettet öfverlägga om Slesvig-Holsteinska angelägenheterna, i stället den 27 Dec. shrifvit ett bref till konungen af Danmark, men att detta icke ännu besvarats. I Köpenhamn hade man, såsom det påstås, säkra underrättelser från Berlin, att fredsunderhandlingarne nu voro på allvar började, samt rykte att förbundskommissionen i Frankfurt beslutat sända en kommissarie till Kiel, för att erhålla kännedom om sakernas ställning i hertigdömena (?) samt vidtaga anstalter (!). Förbundskommissionen skall ämna omorganisera och reducera den slesvig-holsteinska armåeen. ; PORTUGAL. Kamrarna, som samlades i Lissabon den 2 dennes, hade i drottningens trontal emottagit underrättelsen, att traktaten mellan Portugal och Danmark var afslutad. så SPANIEN. Ifrån Madrid skrifves, att finansministern d. 9 d:s framlagt ett lagförslag genom hvilket regeringen skulle bemyndigas att upptaga skatterna ända till årets slut, utan att kamrarne, som skulle åtskiljas, behöfde reglera budgeten för 1830. Detta hade uppväckt stor gäsning och presidenten måste upphäfva sammankomsten. Rykten voro i gång, att cortes skola upplösas och ministeren förändras. FRANKRIKE. De i dag ankomna franska tidningarne gå från den 7 till den 17 Januari. De handla hufvudsakligen om följande trenne saker: Undervisningslagen, Rykte om statskupp och Veckoskriften Napoleon. Debatten om undervisningslagen hade redan flerå dagar gifvit anledning till skarpa strider såväl inom nationalförsamlingen som pressen, men ansågs dock ytterligare en längre tid blifva föremål för diskussionen. I de flesta tidningar finner man något om en tillämnad statskupp; de officiella och halfofficiella bladen hafva fullt opp att göra för alt vederlägga alla rykten bärom. Bland annat påstås, att ministrarne betjena sig af de otillbörligaste uttryck om lagstiftande församlingen. Så skall t. ex.. Fould hafva sagt: Man kan icke komma någon väg med nationalförsamlingen; man måste söka göra sig af med den,. Sådana ord hafva naturligtvis uppväckt stor förbittring; interpellationer i sjelfva kammaren uteblefvo dock, emedan Fould förnekade, att han sagt något dylikt. Huru man i öfrigt söker vidtaga sina mått och steg. till förekommande äf en statskupp från prosidentens sida mot nationalförsamlingen, visar bland annat ett förslag af Pradi, hvilket går ut på att organisera det lägliga motståndet öfver hela landet i händelse af ett uppror, en usurpation eller statskupp. I förslaget yrkas, att om antingen republikens president eller nanationalförsamlingen . genom någon oförmodad händelse, en statskupp eller ett uppror skulle beröfvas möjigheten att utöfva deras författningseniga myndighet, så skulle genast alla kommunal-, kantonaloch departemental-råd samma: träda och öfvertaga den provisoriska ledningen af kommunal-, kantonaloch departementalförvaltningen; prefekterna och de andra offentliga embetsmännen samt den väpnade styrkan skulle genast ställa sig till den nya förvaltningens disposition, hvilka skulle hafva rättighet att provisoriskt suspendera och afsätta embetsmän samt tillsätta nya. Alla upp: bördsmän skulle förpligtas att öfverlemna sin uppbörd i departementalförvaltningens händer. Sedan de stora statsmakterna åter erhållit sn frihet, skulle de åter inträda i utöfvandet af sin mynaighet öfver departementaloch kommunalauktoriteterna. Veckoskriften Napoleon, är det tredje föremålet, som sysselsätter allmänheten. Journal des Debats, aftrycker största delen utaf ett af dess numror, tilläggande åtskilliga anmärkningar. Märkligt är det sätt, hvarpå detta veckoblad vederlägger flera tidningars påstående, att Louis Napoleon är bladets egentiga redaktör. Det yttrar sig nemligen sålunda: Utgifvandet af Napoleon har färanledt de förunderligaste förmodanden. Man ar påstått att detta blad redigeras af republikens president, och att han sjelf roade sig med att sköta korrekturet midt ibland boktryckeriarbetarne, Sådana sagor förtjena intet svar. Kejsar Napoleon gaf Monitören dess politiska rigtning, utanatt derför vara dess hufvudredaktör. Skulle det vara republikens president förbjudet att föra det gamma wara vil I Manitzgsan Allan