Aftonbladet – 26 januari 1850, sida 1

uppjaga mig utur sömnen, som förbitltra min måltid och lägga sig i bottnen af det vinglas jag för till munnen .... denna pinande fruktan, som lik ett spöke förföljer mig hvarje ögonblick i hemmet, på gatan, i palatset och i embetsrummet... när skall jag blifva den qvilt? Säkert icke förrän i grafven. I grafven! upprepade han och sprang up-, samt började att med stora steg mäta gollvet. I grafven!.... hm... ja, om det vore slut der.... Men det gilves något på andra sidan grafven, något, som kallas vedergällning och... det fins en förolämpad skugga, som der skall framstå och anklaga mig f r det svartaste af alla brott. Jag trodde, fortfor han efter en paus, ratt jag på dottren skulle kunna vedergälla hvad jag bröt mot dess moder.... jag trodde mig blifva i stånd att förmedelst den ömmaste faderskärlek ersätta den arma flickan för hvad hon i så många år varit i mistning af; dock jag borde icke hafva vågat försöket. Jag kände ju min herrsklystna, obändiga, svårtsju ka hustru... svartsjuk, ja, det har hon ju alltid varit, och jag borde hafva begripit, att flickan som har lika mycken likhet med tvig, som med: sin afidna moder, skulle af mia Nantippa blifva ansedd såsom min naturliga dotter cch hatad såsom sådan. O, att vara för hela lifvet fästad vid en sådan qvinna... att nödgas ge vika för alla hennes nycker, att för husfridens skull nödgas blunda för alla hennes fel och dårskaper... att se henne i grund förderfva mina stackars barn och icke våga med en mans myn dighet taga uti och göra familjefadrens rättigheter gällande .... det är ett lidande utan gräns. ,Och för hvad har jag underkastat mig allt detta qval, som med hvarje dag blir mig allt svårare, outhärdligare? För att bli egare af några tunnor guld. För penningar blef Jag en skurk, en brottsling; för dem har jag sedermera blifvit en mes, en stackare, som inom mitt hus icke har någon egen vilja, utan. miste i allt foga mig efier min hustru. OO, ve öfver hvarje man, som likt mig låter egennyttans demon få makt med hans bättre menniska!