Aftonbladet – 18 januari 1850, sida 3

. -lförrän de genast äro betänkte på att antaga en Nn n grundlag med fastställande af vissa orubbliga principer såsom basis derför, hvilka bär skulle kallas ultraradikala, och att man sedermera väl sett en och annan af dessa konstitutioner undergå partiella förbättringar, men ingen enda -lännu blifvit, hvad sjelfva väsendet beträffar, os RP we wss I , kastad öfverända eller funnits oanvändbar, utan tvärtom alltmer sammanvuxit med folkets lif och betraktas såsom ett palladium just i de delar, som mången här i Europa betraktar såsom samhällsförstörande. Hvad den ifrågavarande kaliforniska konstitutionens innehåll beträffar, så är det af gan ska mycket intresse derföre, att det upptager åtskilliga bestämmelser, hvilka man icke är van att finna i grundlagar, men som vittna Tom den omsorg dess stiftare haft, både för in, I I dividernes rättigheter och den blifvande nationens framtida andliga utveckling. I främsta rummet bör man här sätta det bestämda förbud, som biifvit fastställdt emot -Islafveriei, och hvilket måste räknas af stort värde Iför mensklighetens sak, då man känner den utomTordentliga påtryckning, som de slafegande staternas i unionen farhåga för en otvifvelaktigt icke aflägsen slafemancipation förorsakar och de stora ansträngningarne att af detta skäl få slafveriet bibehållet i de nya staterna. Det hade vis:Iserligen varit att önska, att icke finna något slags skillnad i rättigheter gjord emellan svarta och hvita; men den som känner de stora svårigheter, som i detta hänseende uppresas af fördomen, af det materiella intresset och af Tförskräckelsen för en Nemesis, som kan hota å att hämnas fordna oförrätter, kan icke annat län glädja sig att emellertid det mesta blifvit ; vunnet åt rättvisans fordringar. En annan omständighet, som äfven är i högsta Igrad intressant, särdeles när man tillförene föreställt sig dessa nybyggare blott såsom en hop af vilda äfventyrare (som de väl ock till någon deläro) endast girigt sysselsatte att samla guld och färdige att till vinnande deraf anse ingenting heligt, är det Jutomordentligt frikostiga förutseende, hvarmed Iden nya konstitutionen försäkrat medlen till Jalla danaarf, att en skola skall hållas öppen i Ihvart distrikt och att en särskild grundränta Iskall anslås till ett universitet. Istadgadt af deputerade från en befolkning af lännu på sin höjd 400,000 personer, som manl Itrodde icke hade ett ögonblick öfrigt från sö-! Ikandet efter guld. Islutet, åt hvars rättvisa man ej kan undgå att Icivila underordnad. grunddrag, som genomgår hela den amerikandet uppvexande slägtets uppfostran och bildning. Man erinrar sig, att härtill blifvit bestämd en everdelig grundränta af all jord och Och detta är Det tredje intressanta belemna sitt bifall och nästan beundran, angår Idet värn, som man i sjelfva konstitutionen giflvit åt qvinnans rättighet att sjelf besitta och disponera ärfd egendom, utan afseende på omij Ihon träder i gifte. Hos oss, som ännu stå så långt tillbaka i erkännandet af qvinnan, att en motion om hennes rätt att fastän ogift varda myndig vid en viss ålder, skamligt nog, icke funnit mer än ett par eller tre förespråkare bland alla ständernas ledamöter, då likväl en sådan rätt är erkänd i alla andra civiliserade stater, kan det vara lärorikt att förnimma den aktning som uti sjelfva statsfördraget i ett amerikanskt land hembäres åt det svagare könet. Eget är att förbud emot dueller ansetts nödigt intaga i konstitutionen. Detta härleder sig troligen från erfarenheten af de missbruk hvarti!ll detta barbariska sätt att afgöra tvister eller aftvå oförrätter urartat i de södra staterna af unionen. Ganska kloka synas oss äfven stadgandernal att den militira makten alltid skall vara den Petta är för öfrigt ett ska unionen och som helsosamt alser att förekomma, att icke folket må i en framtid tillskapa sig herrar i sina försvarare, såsom det mångenstädes skett i Europa. Lika nyttig och välbetänkt är äfven den noggranna föreskrift om begränsar rättigheten att genom statsskulds bildande kasta de allmänna bördorna på framtiden, hvilket så lätt leder till en tryckande penninge-aristokrati. Någonting som väcker förundran är den stränghet hvarmed bankrörelses bedrifvande af aktiebolag förbjudes. Visserligen har ingen nation så bitiert som Amerikanerne erfarit följderna af lättsinniga tillåte!ser till sedelbankers bedrifvande; men om det ej är meningen att blott förbjuda sådana, utan äfven bankbolags bitdande för att röra sig med verkligt mynt, d. v. s. för att utgöra en mellanlänk mellan dem som hafva penningar att utlåna och dem som söka sådana, så har man svårt att fatta motivet till den farhåga, som i afseende härå uppenbarar sig. Någonting som säkert förefaller mången här i Europa främmande är att domaremaktens led:möter skola väljas af folket. Detta är emedlertid taget efter den sednaste förändringen af staten NewYorks konstitution, som skedde för 8 å 9 år sedan, då samma metod för lagskipande maktens ti!lsättning äfven antogs derstädes, och, såsom man sedan tid efter annan sett af hitkomna underrättelser, till ailmän belåtenhet. För öfrigt kan man i denna såsom flere andra af den nyaste tidens konstitutioner icke undgå att fästa sin uppmärksamhet vid de bestämmelser som deruti äro uttalade: matt alla menniskor äro af naturen fria; att all politisk makt hvilar hos folket; att styrelsen är till för dess gagn och befogad att förändra den efter sin vilja; att intet kyrkligt vitsord fordras för åtnjutande af medborgerliga rättigheter; patt ingen lag må utfärdas till inskränkning af taleller tryckfrihet; att folket eger att oförhindradt hålla möten, och attingen stående krigshär må underhållas i fredstid. Alla dessa