Aftonbladet – 18 januari 1850, sida 1

HOPPET. HISTORISK BÄNDELSE. AF HIPPOLYTE CASTILLE. Likasom ett enda ord:ofta är tillräckligt at måla en karakter, på samma sätt kan stundon ett helt folks lynne och politiska förhållander dermed förklaras. Så till exempel! innefatta det enda ordet kopp orsaken till Polens stän digt förnyade frihetskamp. Den polska mar: seljäsen börjar med de förhoppningsfulla or. den: sNoch ist Pohlen nicht verlohbren,. Der olycklige polacken lefversålunda alltid i hop. pet. Tapper, oförvägen och ridderlig öfvergifver det honom aldrig och det är derigenom han ännu mer tillvinner sig deitagande. I landsflykt, i fängelse, öfverallt omsväfvas Lan af hoppet, hvilket förlänar honom en viss värdighet och någonting ungdomligt, som alltid kommer att för honom framkalla sympatier. Bland minnen af detta slag gör berättelsen om öfversten Ladislas Pagorskis lefnad isynnerhet ett starkt intryck, mindre i anseende till hans som krigare ådagalagda hjeltemod, än såsom exempel på denna den polska nationen karakteriserande egenskap, hvarom vi nyss ta: lat. Denne mans minne, hvars historia vi nu gå att berätta, skall alltid lefva i alla Patrioters hjertan, som haft tillfäl!e att lära känna och uppskatta hans alla faror trotsande fosterlandskärlek, Kapten vid ett regemente lancierer under polska revolutionen blef han, efter att hafva deltagit i de blodiga striderna 1830 och 1831, öfverste vid 26 års ålder. Efter Warschaus eröfring sökte han en tillNyktsort i Frankrike. LadislasPagorski begagnade den ledighet landsflykten medförde, till att studera det lands ställning, hvaruti han befann sig. De stora framsteg, som de demokratiska idgerna den tiden gjorde i Frankrike, blef för honom ett slags uppenbarelse, hvarigenom han lärde sig inse otillräckligheten af de uti hans fäådernesland för friheten kämpande krafter, nemligen adeln och borgrarne, hvilka, manade af ädel patriotism, grepo till vapen, då deremot bönderna visserligen äfven reste sig, beväpnade