parti hos ryttmästaren Tornerhbjelm på Wrams Gunnarstorp, dit de genast efter ankomsten hi: begåfvo sig. (Ö. P.) — Adjutanten hos H. M. Konungen, m. m. grefve C. Björnstjerna utpasserade härstädes i förrgår med depescher till svenska beskickningen vid Nederländska hofvet. (H.-P.) NOK -N-E--BLANDADE ÄMNER: LinGuistIsk MÄrKvÄRDIGHET. I England utkom till julen sista volymen af en fransk-engelsk ordbok, som varit under utgifning i fem år, och förklaras i engelska recensioner för det fullkomligaste arbete i sitt slag, och det enda, som för en inföding i Frankrike eller England, eller för en utländning som är förtrogen med ett af de begge språken, kan om det andra meddela samma fullständiga kännedom, som annars blott vinnes genom flerårigt vistande der det allmänt talas och noggrann uppmärksamhet på språkegenheterna. Titeln på den berömda Boken är: The Royal Phraseological English-French and French-English Dictionary. By J. C. Tarver, French Master. Eton (Dedicated by permission to his Royal Highness Prince Albert) Lon don. Dulau C:o 1845—1850. Författaren, en fransman, som från fransk språkmästare i Macciesfield arbetat sig upp till en af lärarne vid den förnäma skolan i Eton, har sysselsatt sig med detta verk i 30 år. — AN6GLo-MaLAJIsK TipsKRIFT. Under de tre sistförflutna åren har en sådan utkommit i Singapoöre, kallad Journal of the Indian Archipelago. Septemberhäftet för 41849, det 8:e i tredje bandet, finnes redan i engelska bokhandeln. Det är i sig sjelf oväntadt att se litterära produkter från en ö i verldsbafvet, hvilken för endast trettio år sedan var ett fiskläge för ett eller par tjog Malajer och emellanåt ett sjöröfvarenäste; men att finna denna tidskrift väl redigerad, med -lärorika originalartiklar, är lika intressant som märkvärdigt. Utgifvaren, m:r Logan, visar sig vara en med geologi, ethnografi och vidsträckt språkforskning förtrogen man, och bar till medarbetare i Orienten två grundliga naturforskare, d:r Oxley och m:r Little, samt en öfverste Lowe, som lemnar uppsatser öfver Siamesernas och Malajernas häfder, trosläror, seder och språk, vittnande om stor sakkunskap. Det är i ett af denna jurnals första häften, som man af d:r Oxley fått de vetenskapliga underrättelser man hittills eger om det träd hvaraf gutta percha hemtas och om detta råämnes beredning på stället. Trädet, som hör till Saponaceernas slägte, kallas på malajska Taban; ordet gutta, som af infödingarne uttalas gålan, betyder belt enkelt detsamma som det i ljud och betydelse närbeslägtade svenska ordet kåda, d. v. s. intorkad saft. Till Juli 1848 hade omkring 3 millioner skålpund sådan Taban-kåda blifvit utskeppad, hela varubeloppet gällde på stället omkring 60,000 pund sterling, och Malajerna hade, för att bekomma den, fällt minst 270,000 tabanträd, hvilka, då de vexa långsamt, kanske fordrat 200 år för att hinna till mognad. Man har fruktat att tillgång på gutta percha snart måste försvinna, genom detta förstörande sätt att skörda den; men då trädet vexerri öfverflöd på hela Malajska halfön, på alla öar vid dess kust, på Sumatra och Borneo, så kan denna fruktan anses ogrun dad; i synnerhet som engelsmännen redan med framgång fästat infödingarnes uppmärksamhet på att kådan kan hemtas både ymnigare och renare genom aftappning, hvaraf trädet icke utgår, än när det fälles. Under m:r Logans resor fick han äfven tillfälle att höra ett slags naturmusik, som i Malajernas skaldestycken ej sällan omnämnes. Hans berättelse härom följer : DEN SJUNGANDE BAMBUN. En rad nätta hyddor under kokosträden bildar småstaden Kandang. Innan vi uppnådde den, öfverraskades vi i skogen af de mest intagande ljudföljder: somliga lena och flytande som flöjttoner, andra djupa och allvarsamma likt de gröfsta bastonerna från ett orgelverk. Ljuden hördes stundom svagt och döende, eller afbrutna och ensamme, stundom vexte de i styrka och antal, och samlades slutligen till en fu!l och skallände kör. Jag kan ej skildra vår förvåning, och huru vi tvärstannade att lyssna på denna vilda men hänförande musik, hvars utförare vi ej förmådde upptäcka. Tonerna tycktes utgå från en liten trädgrupp, icke långt ifrån oss, men hvarken under eller i dessa träd kunde vi varseblifva några musikanter, eller tecken till instrumenter. För öfrigt omvexlade ljuden så i styrka och plats, att de än tycktes komma än från ett håll, än från ett annat: — från ett mörkt busksnår nära marken, från den blå himlen mellan trädens kronor, från luftdraget rundtomkring oss. När vilänge undrat, pekade våra malajska följeslagare på ett bambusnår ett stycke framför oss, och upplyste att ljuden kommo derifrån. Det var, säåde de, stormbambuv, klagande bambuv (bulu ribut, bulu porindu), med konst beredd för att låta vitiden frambringa dessa toner; således någonting liknande våra eolshärpor. Jag har sedan förskaffat mig dylika instrumenter, och blifvit icke mindte förvånad öfver Malajernas påhitt, att genom skärning af några hål i ett på roten qvarlemnadt bamburör, om 530 till 40 fots höjd, förvandla det till ett eoliskt instrument, och att genom samma konstgrepp tillskapa en orkester af ett helt bambusnår. Det är visst icke den minst fintliga användningen af detta märkvärdiga jättegräs, som tjenar sydasiaten till snart sagdt allt hvad han önskar. — DEN ÅRLIGA KAFFEFÖRBRUKNINGEN I EUROPA uppgifves i Börsen-HalleZaf en författare, som synes hafva hemtat sin uppgift från ganska sakrika källor, på följande sätt: : Åren 1835—37. 1845—47. Tyska tullföreningen .— Centner 570,000. -850,000. SteuerVerein, Mecklenburg och hansestäderna — . 420,000. 165;000. Österrike. . .... 150,000. -250,000. Schweiz ...ss.s..c 410,000: 4130;000Danmark, Slesvig och Holstein .. s9 scr 400,000. 125,000. Sverige och Norge ... 4100,000. 4235,000. Ryssland, Polen och Finland. . ... ss 120,000. 4140,000. Nederländerna . . 460,000. 4175,000. Belgien. . . . .. ss öv 300,000. 335,000. Frankrike . .... cc 250,000. 335,000. Spanien, Portugal, Italien och Turkiet ... 280,000. 350,000. Storbritannien. . . ... 255,000. 3635,000. or 05 TE Summa: centner 2,455,000. 3,545,000. — SJELFMORDSSTATISTIK. En särdeles märklig beräkning är gjord och utgifven i Paris af medicine-profestorn Pairet, beträffande antalet af de i Frankrike på trettio års tid föröfvade sjelfmord. Af polisens uppgifter inhemtas, att de försökta sjelfmordens totalsumma var 6782, och tre fjerdedelar afindividerna voro ogifta. Vi bifoga de honom af polisen meddelade siffertal, utvisande det relativa beloppet af sjelfmord bland män och qvinnor: olycklig kärlek, 97 män, 157 qvinnor; afund och svartsjuka, OA mm Aa 0 ÖR Äl ad atAlthal ÖP nrnän DU —— — IG -— —— OA KR oc ch ÖR PE OR fr