Aftonbladet – 11 januari 1850, sida 3

Mete hå S— ———— I Annu en gång om utvandringar. j (Efter Norrlands-Posten.) Såsom det förspörjes lärer i Helsingland äfven för i-år förberedas em stor utvandring a lallmoge till Amerika och detta icke heller nu af fattiga och sådane, som se sig ur stånd att här i Sverige vinna sin tarfliga bergning, utar jäaribland af verkligt förmögna, hvarpå vi hör! I exempel anföras, från Ljusdals .m. fl. soknar. ja mängden af till salu. varande hemman skal! på vissa ställen vara:så stor; att de svårligen ,kunna realiseras ens någorlunda till sitt verkliga värde, Vi: hafva, förut wid -sinaztilifällen anmärkt att på detta sätt fiderneslandet tid efter annan förlorar ej endast en betydlig kapie talförmögenhet, utan äfven, hvad. värre ärj: en mängd driftige, arbetsamme: och redbara invånare; ty det har i allmänhet visat sig att det är just. de omtänksammare, med mera kraft och företagsamhet begåfvade, som söka sig ett nytt fädernesland på andra sidan hafvet. Och hvarföre? Icke, såsom vi äfven härofvan antydt, derföre att de icke här hemma hafva sin tarfliga utkomst, underkasta de sig en så kostsam, äfventyrlig och, besvärlig flyttning. och slita på en gång alla de band; som för . den tänkande menniskan äro dyrbara det är något dybarare än allt detta dyrbara; och kära som lockar, ja tvingar till detta stora steg: det är utan tvifvel friheten; religiös, politisk, social och industriell frihet, som vinkar dem till sig. Väl är det sannt, att derna frihet är desto mer lockande; då. den vinkar ifrån de ofantliga prairi.erna(grässfälten), den bördiga, billiga jorden och andra naturens rika håfvor; men omman skäligen kan antaga, att dessa yttre fördelar å ena sidan : någorlunda jemt balancera de uppoffringar, som göras deri att emigranten å den den andra här sliter sig ifrån allt som är honom kärt och dyrbart; så kan man ej misstaga sig på att det här är tryckande institutioner och -der:frihet och. -oberoendey som åfgöra beslutet. Vi tro det ej kunna för ofta upprepas och vi komme äfvensatt ofta göra det; att det är hög tid påatt statsmakterna behjerta detta och i allt hvad på dem ankommer söka. förebygga emigrationslusten. Bort det, att vi skulle vilja en skymt af prohibitiva och hämmande åtgärder för att åstadkomma detta! Ett sådant tvång vore ett så onaturligt våld, att det i våra dagar ej låter ens tänka, ännu mindre realisera sig. Nej, gif friheten till del här hemma, låt hvarje medborgare här liksom i Amerika, gälla för hvad .han kan, borttag alla på honom satta artificiella värden, ända till och med dem, som äro utminuterade i sextondelar, låt näringarna sköta -sig sjelfva utan allt småaktigt förmynderskap, fördela skattebördorna jemnt, så att de ej mer trycka den ena samhällsklassen än den andra, och lätta dem som öfverdrifvet trycka-jorden, tag bort alla privilegier, hvilka göra somliga utvalde, andra förkastade; med få ord: undanröj förtrycket och gif frihet i alla dess former, och de olyckliga, som nu af en inre nödvändighet tvingas att slita sig ifrån sina fäders jord, sina anhöriga och vänner och gå ett i öfrigt okändt öde till mötes, men om hvilket de likväl veta att inga onaturliga, al..menniskor. uppresta hinder fördet inre och yttre lifvets förkofran ingå deri, — de skola bättre trifvas på sin magra torfva i Sverige, än endast af ekonomisk fördel äfventyra att söka en frodigare, hvartill de nu afsamhällsinstitötionerna ordentligen tvingas. Dessa emigrationer äro ett af tidens högt talande tecken om behofvet af genomgripande reformer; de äro en öppen protest emot den bestående samhällsordningen och ett votum för de former, som bilda den stolta, fria och starka republikanska förbundsstaten i Amerika. Måtte dessa — tecknet, protesten och votum, — ej lemnas utan afseende; emedan det visat sig att det just är: dylikt trotsande af de tydliga vinkarna af tidsandan som förorsakat samhällsskakningar, hvilka krossat thro-1 ner, tillintetgjort mäktiga dynastier och bringat riken -på branten af sitt fall. dd