Aftonbladet – 11 januari 1850, sida 1

SLOTTET ORLINCOURT,. Af —a—g. Grefvinnan afhörde honom med ett eget leende och sade slutligen: Det är nyhetens behag som hänför dig, min bäste Albrekt, och det förundrar mig ingalunda. Ungdomen är ofta färdig att vid minsta anledning falla extas, dock medgifver jag gerna att Orlincourt på ett romantiskt sinne, utan tvifvel, skall göra ett djupt intryck; men det gifves et visst mod för att uppfatta det storartade och sublima i detta slott, och för au vara fullt uppriktig, får jag säga att detta mod har fattats mig. Jag kan knappast beskrifva för dig hvitken ångestfull känsla jag erfor de första gångerna jag vistades här. och jag skulle ej vara rätt sann, om jag icke tillstode att ännu i denna dåg jag känner likasom en lätt fläkt af denna ångest kringsväfva mig, då min vagn rullar på Orlincourts dystra borggård, och jag finner mig innesluten i dessa rum, hvilka icke förr än nu i sin vård egt en enda möbel af vänligt och inbjudande utseende. Jag försäkrar dig dock att allt är mig nu annorlunda här. Utan fasa kan jag ifrån min ljusa omgifning blicka ut i den storartade naturen, och finna den skön och subkim, ty jag vet mig nu vara omgifven af föremål, som fågna och förnöja min blick, när den blir trött på allvaret derute. Albrekt ville ej rätt gilla grefvinnans smak i detta fall. Ett annat samtalsämne börjades. I stället för att tala Om slottet och dess omgifningar, berättade grefvinnan spridda drag ur de fordna slottsherrarnas lefnad, hvilket mycket intresserade Albrekt, men de voro så korta ochofullständiga, att de ingalunda stillade hans nyfikenhet. Han trodde beständigt att grefvinnan skulle nämna något om grafbruden, men besynnerligt nog, rörde hennes anekdoter blott slottets höge herrar, dess anborna fruar och döttrar tycktes hon alldeles förgäta. . Teet och supten kommo denna afton serdeles bittida. Grefvinnan önskade så. Hon sade sig trött al resan och det var ej utan att äfven Albrekt gerna motsåg skiljsmessan denna afton, ty han brann verkligen af otålighet att höra gubben Wolfs berättelse Ada Å RR Mom os Ls