Aftonbladet – 10 januari 1850, sida 3

BLANDADE ÄMNEN: Klippings sång. (Ur Profbladet af A. Blanche.) Så har det då flytt, det gamla år, Sin väg uppå tidernas flod. Med fasa vi följt det, ty dess spårÅr tecknadt af tårar och blod. Med krigets åskor har det gått fram. Bland nöd och jämmer, lågor och damm. . Till slut det föll för våldets slag. — Men snart kommer hämnarens dag. Men lugnt var i Sverige årets lopp —Och Gud vare lof för det! — Ty bättre af tuppen väckas opp An vakna vid stridens trumpet. Ån rakt det gått, än burit på sne, Men lugnt vi tärt vårt kaffe och the, Om sommarn glace, om vintern ved, Och supit vårt bränvin i fred. Men stundom att lefva i gnabb och gormAr nyttigt för husbehofsskull. Så ha vi om hvilande riksdagsreform Käckt pratat hvarandra omkull. Men resa sig upp så lätt icke går, Derför man bäst på fyra jemt står, Naturen mest man närmar sig då, Ty djuren de luffa ju så. Vi Kämnersrätt sluppit... den stöten var svår För de advokaters kår. Om rådmännen varit båd klagan och skrik För de ska förstå juridik. Och bland allt annat märkeligt godt Ny nattbevakning nästan vi fått: Gaslysning ståtelig också man får Helt säkert om tusende år. Två Tivolin ha vi... nu få vi ett nytt, Som hotar vår kassa, gudnås! Snart Djurgårdens doftande lundar ha flytt För målade korthus och bås. Hvad skall en framtid säga om oss? Visst ej att käckt som bjeltar vi slåss, Men väl att vi älska Tivoli mest Med konster af apa och häst. För all del ett annat ej förglöm, Som blifvit vår hufvudstads lott! Minst tre nya broar det hafver Norrström, Förstås uppå papperet blott. Men bäst att på papper man broarna har, .För att dem säkrast ha i förvar; Ty praktiskt är hos oss det rön, Att hroarna plumsa i sjön. Bakom mången storhet är grafven stängd, Men tidningar ha vi i mängd. Vi Aftonblad, Aftonpost ha till vår tröst, Och Dagbladet, Folkets Röst, Posttidningen, Bore och Friskyttenr sen, Ja Söndagsbladet lefver ock än, En Fenrisulf, ett Morgonblad. Gud signe den lysande rad! Nu har jag beskrifvit det gamla år Så godt som jag det förmår, Om något är glömdt och någon det vill, Så får han sjelf lägga till. Nästkommande höst ha vi riksdag, gudnås! Den junkern helt säkert på fäderna brås. Den ende, som ej ropar: gudnås! Det blir mamsell Björklund, förstås. — SvåRT POLISUPPDRAG. Enligt det nu inom alien rådande reaktionssystemet, häktas alltid förstaren till en bok, när boken lägges under beslag. ligen lades i Florens äfven beslag på en utan de dliga censorernas tillåtelse företagen bibelupplaga; listjenstemännen borttogo allt hvåd som redan vär digt. Herrn skall väl äfven arrestera författaren ? erinrade en af boktryckeriarbetarne — han träf; öfverallt.n