Aftonbladet – 10 januari 1850, sida 3

derförutan ersätta Dyker för läkarelön samt sveda och värk. Emot stadssoldaterne Jansson och Öhman har någon sådan laga bevisning om felaktigt förhållande icke förekommit, att jag å dem kanyrkanågotansvar. Slutligen och som upplyst är, att Dyker innehaft Fröbergs axelgehäng, huggare med messingsfäste och bålja, af hvilka huggaren varit afbruten, då Dyker i kongl. poliskammaren, efter flere dagars förlopp den aflemnade, hvilket icke varit förhållandet då Dyker den emottagit, emedan huggaren då endast varit böjd och baljan samt axelgehänget äfven befunnits söndrige och förty blifvit kasserad, yrkar jag att Dyker måtte åläggas ersätta berörde persedlar efter styrkt värde 7 rds 32 sk. bko. Fr. Ax. de Berg. — Söndagen d. 46 December 4849 hade ett slagsmål börjats på en krog kallad Blå Skylten vid Klockgjutargränd, och sedermera fortsatts ute på gatan. Slagskämparne hade varit åtskillige stallbetjenter vid hofstallet och en ofta vid domstolarna för hvarjehanda bråk uppträdande uppassare vid namn Edholm å ena sidan samt några unga handtverks gesäller å den andra. I dag voro 41 personer för denna sak tillstädes i rådsturättens 3:te afdelning, hvilka nästan alla hade att berätta om erhållet stryk såsom behållen gåfva. Den ena berättade så, den andra så, och knappast en enda instämde i allt med någon annan. Stallbetjenten Hagström hade fått ett slag af en klubba, så att han icke kunda alterera sig. Edholm, som uppgaf sig vara extra tullvaktmästare, på den grund, att han lemnat in sina papper vill tullen, och trodde sig bli det i nästa månad, hade blifvit sparkad och ogädad medjordet skoputsare. Borstbindaregesällen Hallgren sade sig hafva blif vit kullkastad och utkörd från krogen. Smedsgesällen Andersson hade fått sina ögon tillmurade, så att han legat till sängs ett par dar och icke kunnat se. Men ingen ville vidkännas att de utdelat stryk utom statlbetjenten Holmberg, som medgaf. att han la på Andersson med paraplyet, så att ögonen tillmurades och. paraplyet brast afp. En och annan part var icke tillstädes och domstolen gaf vederbörande tillfälle att fundera på saken i tre veckor. — Fabrikören Löfgren hade instämt en vågkarl Pettersson för det denne skulle hafva öfverfallit och qväft honom i hans logi, och denne angaf hr Löfgren att hafva knuffat honom så att han föll omkull. Ett par vittnen afhördes som intygade, hvad som var angifvet, hvilket också af båda parterna erkändes, hvarefter domstolen fällde Pettersson att böta 1 rdr ocu Löfgren att böta 24 sk., hvaröfver den sednare uttalade sitt missnöje. — Rörande den inbrottsstöld som föröfvades i Upsala den 3ö dennes hos enkefru Söderberg, dervid tjufvarne tillgrepo en mängd guld och silfver samt penningar, lyckades det polisbetjeningen att i förrgår afton å ett näringsställe uti huset M 5 i Skottgränd anträffa förre kronoarbetskarlarne Carl Olof Reinhold Lundberg och Carl August Lindström, hvilka vid anställd visitation befunnos innehafva, Lundberg: en urhake, en broche, ett petschaft, en lorgnett, 8 bitar af en guldked, ett sönderbrutet kors, allt af guld, 20 stycken guldmynt, samt en ringklocka och ett knifskaft af silfver; och Lindström: 65 rdr rgs i penningar, för hvilket allt ingendera kunde redogöra. Som båda sade sig haft sitt tillhåll hos den förut för stöld straffade qvinspersonen Fredrika Månsdotter, boende uti huset MM 4 i Bollhusgränd, anställdes hos henne visitation och påträffades en fruktknif af silfver; och då Månsdotter härför icke kunde redogöra, affördes såväl hon som Lundberg och Lindström i häkte. Sedermera har blifvit upplyst, att Lindström till åkardrängen Carl Fredrik Anders on försålt ett guldur för 720 rdr rgs. Tillspord härom, medgaf Andersson förhållandet, och sade att uret vore lemnadt till en urmakare vid Regeringsgatan, derifrån polisbetjeningen afhemtade detsamma. Vid härom anstäldt föehör berättade åkardrängen Andersson, att Lundberg och Lindström, hvilka han icke känt, i förrgår e. m. ackorderat om åkning för tvenne timmar. Först hade han kört dem till Drottninggatan, der Lundberg utanför tvenne hus stigit ur åkdonet och ingått samt efter en kort stund återkommit, hvarefter de åkt till Bollhusgränd och derifrån till Liljeholms värdshus, dit endast Lundberg ingått och äfven inbjudit Andersson på en sup. Då Lundberg skulle liqvidera, hade han icke haft mindre mynt än dukater, hvarföre han begärt af Andersson något penningar, hvilken också lemnat honom 35 tvåor banko, samt derföre tills vidare fått emottaga 2:ne dukater. Återkomne till Bollhusgränd (nemligen till Fredrika Månsdotters bostad) hade Lundberg utgått och vexlat guldmynten samt återbetalt Andersson sina pengar. Lindström, som nu skulle betala för åkningen, hade föreslagit Andersson att köpa ett guldur för 20 rdr och derifrån afdraga 2 rdr för skjutsen, hvarpå Andersson ingått och lemnat Lindström 48 rdr. Fredrika Månsdotter sade sig icke hafva mnågonsin sett Lindström förr än Lundberg i förrgår afton