Aftonbladet – 9 januari 1850, sida 2

— I betraktande af den allmänna fördel, som bör vara att förvänta af spanmålsexpositioner, genom hvilka beredes tillfälle, ej mindre för spanmålsproducenten att göra sina vara allmännare känd, än för utsädesafnämaren och köpmannen, att veta hvarest spanmålspartier, motsvarande afsedde behof, äro att finna, har Skaraborgs läns hushållningssällskap beslutat, att expositioner af spanmålsprof skola genom sällskapets försorg föranstaltas. — I Tidning för Wenersborgs Stad och Länx berättas följande: Konungens befallningshafvande meddelar uti allmän kungörelse den 28 sistl. December att, uppå derom gjord reqvisition, följande provincialbanker dels redan i ränteriet härstädes insatt och dels förklarat sig villige att i denna månad insätta riksmynt för deras sedlars antaglighet i kronouppbörden, nemligen: Wermlands, Smålands och Örebro 15,000 rdr bk. hvardera, samt Stora Kopparbergs, Skånska, Östgötha och Mälare-provinsernas enskilda banker 6000 rdr bko hvardera, hvaremot direktionen för Götheborgs privatbank i år, likasom under nästlidet år, vägrat att för dylikt ändamål uti ränteriet nedsätta något riksmynt. Med anledning häraf har konungens befallningshafvande allmänneligen kungjort att, under instundande uppbördsstämmor, de skattskyldige må ega att dem åliggande allmänna utskylder liqvidera äfven med privatbankernes utfärdade kreditsedlar, dock med undantag af Götheborgska privatbankssedlarne, hvilka, på intet vilkor, få uti uppbörderne för kronan eller andra allmänna medel emottagas eller hädanefter till konungens befallningsb:de eller ränteriet uti liqvider, af hvad beskaffenhet som helst, insändas. I sammanhang härmed gör nämnde tidning följande reflexioner: Vi förstå icke hvarföre Götheborgs privatbanks direktion än ytterligare på ett så obehagligt sätt huttlar de trafikerande här i länet, annorlunda än att ett oförsvarligt öfvermod hindrar bemälte direktion efterkomma härvarande länsstyrelses i alla afseenden billisa fordringar, att under uppbördstiden nedsätta motsvarande riksmynt af denna banks inom länet cirkulerande sedlar, på det att dessa må fritt emottagas i kronouppbörden. Den iordrade depositionen är i alla afseenden enlast en ringare del af det riksmynt, som bansen alltid måste hafva tillgängligt för påkommande invexlingar, och om således en del leraf står i detta eller Götheborgska ränteriet ir ju alltid detsamma, emedan en depositionsttest härifrån är lika gällande som den, hvilcen erhålles från Götheborgs läns ränteri. Privatbanksdirektionen finner det förmodligen bejvämare att äfven i år till uppbördsställena sringsända vexlare, men då sådane icke kunna comma till alla stämmor inom länet, blifva de rafikerande och synnerligast allmogen i stor förlägenhet, som icke hafva annat mynt att etala sina skatter med än Götheborgska banens. Mången får således äfven i år sitta enellan för denna bankdirektions egenräktiget, hvilket slutligen torde lända derhän, att nhvar hädanefter, vid hvad tillfälle som helst, cke vill befatta sig med denna banks sedlar, itminstone kan man taga för gifvet, att deamma betraktas med mindre välbehag och nera misstroende.