Aftonbladet – 8 januari 1850, sida 3

ännu -vida mer beror dryckens godhet af tillredningen, och det sämsta brasilianska kaffe, väl kokt, blir alltid bättre än det bästa Mokka, sådant detta vanligen tillredes i vårt kära fädernesland. Se här ett godkändt sätt att tillreda den ädla drycken. Som det mesta kaffe, hvilket kommer till Europa, under transporten blifvit förorenadt, stundem äfven sjöskadadt, ej sällan undergått färgning (hvilket, serdeles med det öfver Holland bitkomna, är allmänt, ehuru färgningen der vanligtvis är oskadlig), böra bönorna före bränningen väl tvättas och sköljas, först 2 gånger i kokhett vatten, der de väl omhvispas några minuter hvar gång, samt sedan 4—35 gånger i kallt vatten. Om de olika vattnen hällas i ett kärl, der grumlet får sätta sig till bottnen, skall man af den massa smuts, som visar sig, nogsamt finna buru nödig sköljningen är. Det rensköljda kaffet utbredes på en ren duk till torkning. Vid bränningen iakttages, att man aldrig får bränna stora qvantiteter på en gång, emedan kaffet då dels blir mindre jemnt rostadt, dels det rostade kaffet försämras med hvar dag det får ligga, De nu temligen al: männa cylindriska kaffebrännarne äro de mest tjenliga, och vida att föredraga framför de gamla fyrkantiga. Elden bör vara så lindrig som möjlig, så att rostningen ej sker för fort. Angeläget är att bönorna ej få rostas längre än tills de blifva kanelbruna, eller så mycket att de begynna knäppa eller spricka, då bränningen genast bör upphöra; ty genom den vid längre bränning uppkommande svettningen förflyktigas och förloras den atomatiska olja, som utgör ett godt kaffes förnämsta behag ). Det rostade kaffet afkyles i luften (i några trakter af Frankrike, der väl täta bleckcylindrar användas vid rostningen, brukar man afkyla kaffet genom att doppa hela cylindern i kallt vatten, och förmenar att det aromatiska sålunda minst förflyktigas), hyarefter bönorna malas ytterst fint. Goda kaffeqvarnar, der de rostade bönorna kunna malas till hvetemjöls finhet, äro af stort värde, emedan kaffedrycken derigenom blifver bättre an eljest cch kaffebönorna vida drygare ).. En god thesked finmalet kaffe är nog för hvar kopp. Kaffet bör ej koka, utsn blir bäst om det finmalna kaffet lägges i kaffepannans flanellpåse, hvarefter kokande vatten pågjutes. (Vid vanlig kokning förflyktigar mycket af kaffets bästa beståndsdelar, hvarjemte för mycket skarpa och obehöriga ämnen lösas och skämma smaken; utan att tala om det äckliga i det ofta brukliga sättet att klargöra kaffe med husbloss eller fiskskinn:) Det pågjutna kokande vattnet utdrager ur bönorna — om de eljest äro rätt finmalne — allt som man vill hafva med; och sumpen är af intet värde för köket). Vill man dock nödvändigt koka kaffet, så äro de i Sverige icke sällsynta ångkokarne vida att föredraga framför de mera allmänna keffepannorna. Sålunda tillredt kaffe rekommenderar sig bäst sjelft; och den som en gång smakat det lärer, om hans smak eljest ej är alldeles förskämd, icke vilja återgå till hruket af den vanliga kaffe-dekokten. — GAUDINS FÖRSTORINGSGLAS. En ny uppfinning som förtjenar att omnämnas för sin enkelhet, sin ändamålsenlighet och det billiga pris, hvartill instrumentet säljes. För 2 till 5 francs får man köpa dessa mikroskoper, som äro föresedda, i mån af priset, med 3 till 5. glas, och förstora de åskådade föremålen 50, 400, 300 till 400 gånger i en dimension, eller 2500, 10 000, 90000 till 460 000 gånger i ytmått; men ändå rymmes i ett foder, som icke är större än en liten snusdosa. Vid franska vetenskapsakademiens sammanträde den 40 Dec. örevisades prof på dylika små mikroskoper, och let anmärktes att de sannolikt skola blifva lika vaniga som fickur; emedan de sätta hvar och en i tillälle att åskådligt granska råämnena för de allmäniaste varor, såsom silke, ull, bomull, linne, hampa, elsverk, färgämnen, m. m., och att dezrifrån sluta ill sjelfva varornas värde. För vetenskapsmannen ör det blifva af särskild vigt, att för så godt köp (unpa äga instrumenter till betraktande af mikrokopiska kristaller, växtch djurämnen, infusionsljur, konferver o. d. Gaudin är anställd vid Bureau des Lonrgitudes i aris, och förut bekänt genom flera snillrika uppinningar. ) Italienarnejbruka stundom rosta kaffebönor i lätt korkade flaskor, sådane som de hos oss s. k. Florentiner-flaskorna. — Vid det rostningssätt, som i Sverige är allmänt, försämras kaffet ej genom att i brännaren tillsätta tärningar af enkom härför bakadt bröd; tvärtom uppsuga desse, såsom . Svampar, hvad som eljest vid den för starka rostningen skulle förflyktigas; och ett sålunda blandadt kaffe kan alltså ofta vara bättre, än det man vanligen får både på allmänna och enskilda ställen, ehuru det aldrig kan blifva rätt godt. ) Vid Finspång lära tillverkas särdeles ändamäålsenliga kaffeqvarnar. ) Genom förbränning på vanligt sätt kan man af det urlakade kaffet — af sumpen — erhålla en svärta vida öfverträffandeden bästa Frankfurtersvärta; men detta förfarande kan icke löna sig att i ett privathus verkställa. Rättelser: I gårdagsnumret s: 2, sp. 4, r. 67 och 58 nediån, står: National läs: Siegcle; r. 20 svår; fruktan is: frukter; s. 4, sp. 2, r. 25 nedifrån står: 246 venska läs: 164 svenska. M———— AA reeveesmmusstnn—— i —. I HA NDELS-UNDFRRAÄTTELSGER