AE VISESASR PMA MM — anm a Sköldebrandska saken. I anledning af de skrifter som nyligen varit införda i Aftonbladet angående detta mål, har ombudet för den ena af parterne hr lagman Boström begärt rum i Aftonbladet för följande: Tryckfrihetsförordningen stadgar, att, i hvad rättegångsmål som helst, en part väl. må vara tillåtet att, innan dom eller utslag fallit, efter eget val, genom tryck kungöra inlagor, besvär och anklagelse. men att en sådan part äfven åligger vederpartens förklaringar derå, jemte domstolens utlåtande. deröfver och ledamöternas i domstolen särskilda vota, genom tryck kunniga göra, så att allt hvad som hörer till en fullständig upplysning om sjelfva saken, dess behandlingssätt och utslagets grumn der, må till allmänhetens kunskap komma.x Nu kan en part uti sin till Kongl. Maj:t ställda skrifi antingen upprepa och omskrifva, eller ock inskränka sig att såsom sitt hufvudsakliga svar åberopa förul! i saken ingifna skrifter. Det sednare förfaringssätte har lagmannen. Boström i denna sak iakttagit emo: sina vederparter, och hans ingifna och åberopade skrifter hafva varit af det innehåll, att så väl Kongl Maj:ts och Rikets Svea hofrätt, som högsta domstolen enhälligt, med bifall till lagmannens yrkande om undanrödjande af lagmansrättens dom, ogillat hans vederparlers ändringssökande i tingsrättens utslag. Detta allt hafva lagmannens vederparter funnit för godt att undanhålla allmänheten; och deras ombud kansliledamoten Cederschöld här uvi en skrift, som finnes införd i tidningen för den 24 dennes, med en viss förnöjelse, styrkt, att lagmannen Boström icke till Kongl, Maj:t i0gifvit någon kontradeduktion i saken samt yttrat att de å ömse sidor äberopade bilagor uteslutits endast för att undvika en tröttande vidlyftighet; hvarjemte kansliledamoten fått tillfälle att berömma sig af den samvetsgrannhet, hvarmed lagmannen Boströms till Kongl. Maj:t ställda skrifter blifvit af honom och hans principaler offentliggjorda. Sålunda skulle, efter kansliledamoten Cederschölds lagtolkning, tryckfrihetsförordningens här ofvan införda tydliga stadgande vara iakttaget, då han infört lagman Boströms till Kongl. Maj:t ställda skrifter, äfven om dessa icke innefattat annat än åberopande af förut i saken ingifna och bilagde skrifter och handlingar. De uteslutna skrifterne följa emedlertid till en del här efteråt; och allmänheten må, efter tagen kännedom deraf, afgöra om dem förutan, till dess kunskap kommit allt hvad som hörer till en fullständig upplysning om sjelfva saken och dess behandlingssätt; och derefter blir ock lätt, att som sig bör uppskatta kansliledamotern Cederschölds och hans principalers samvetsgrannhbet och aktning för tydlig lag. Genom dessa skrifters och bandlingars uteslutande från offentligheten i sammanhang med det, som blifvit tryckt, har det visserligen lyckats herrarne Sköldebrand att för några dagar bereda en begärlig och njutningsrik julfröjd åt sig sjefve och måhända för sådane, som efter ensidiga och vrängda framställningar döma öfver andras heder och ära, utan att förut värda sig om fullständig kännedom af saken. Den julfröjden, som säkerligen bedömmes helt annorlunda af alla rättänkande, torde dock blifva af föga varaktighet för herrarne Sköldebrand. De hafva nemligen, genom deras förfarande, nästan oundvikligen föranledt lagmannen Boström att särskildt svara och framlägga för allmänheten förhållanden, som ingen bordt vara mera angelägen än herrarne Sköldebrand att få så snart som möjligt glömda. Att detta svar äfven kommer att belysa kyrkoherden Bergs attest, kan för fast antagas; och att det bör afvaktas innan något fullständigt omdöme om saken kan bildas, torde ej behöfva erinras. Utan att gå lagman Boström i: förväg, torde det emedlertid tillåtas mig, såsom hans ombud i rättegången, fästa allmänhetens särskilda uppmärksamhet på följande ostridiga förbållanden, nemligen: 4:0 att enligt hvad hos hofrätten blifvit upplyst och af vederparterne obestridt lemnadt, lagmannens svärmoder från bouppteckningen efter dess sednare man uteslutit och för sig bibehållit en ogulden fordran hos dess äldste son kaptenen G.E. Sköldebrand, hvilken fordran enligt arfsföreningen tillhört lagmanNeNs oo s so so oo so . . . Kapital 3,333: 16. Ogulden 6 proc. ränta derå från den 4 Maj 1838. . . . . 4,000: — 2:0 att lagmannen, enligt sin svärmoderg särskilda qvitto, hösten 48492 utbetalt 4,500: — för ändamål, som herrarne Sköldehrand icke böra önska offentliggjorda; och 3:0 att lagmannen inför tingsrätten d. 8 sist. Juni. erbjudit sig att till herrarne Sköldebrand ytterligare utbetala . 8,333: 46. Se ne 15. Tillsammans Bko 17,166: 32. Då lagmannen Bostrom, oberäknadt koncessionen vid arfskiftet efter sin svärmoder sig icke begagnade af qvittningsrätt hos cessionanten G. E. Sköldebrand för andra bevakade fordringar, saledes dels fått vidkännas, dels utbetalt, dels ock bjudit sig utgifva 47,166 rdr 32 sk. bko, eller mera än hela det ifrågaställde kapitalet, utan allt afdrag hvarcen för dess egen hustrus andel deri, eller för minskningen, som enligt arfsföreningen kunde uppstå, om boet kommit till utredning och skifte, så visar sig klart, av någon låg egennytta icke kan i denna sak läggas lagmannen till last och att de skymfeliga tillmälen derom, som vederparterne under hela rättegången tillåtit sig emot honom, återfälla på dem sjelfva. (Forts. följer.) —r (Insändt.) I anledning af en nt; Aftanhladat för den 29 De