sin ungdom genom olyckor, ädelmod eller bedrifer, blifvit odödliga. Författaren är Michel Masson. Denna samling af till en stor del ohyggliga och i rymma, men historiskt grundade och intressanta verättelser, skall troligen äfven för en mängd läsare nnehålla fullkomliga nyheter. Ugolins söner, Franise Mariette, Elisabetiv Cazotte, Vulney Beckners, icolette de Foix, Praskowna m. fl. äro namn, som I icke alltför många i Stockholm hört omtalas förut ; anekdoterna om dessa personers märkvärdiga händelser kunna då påräkna uppmärksamhet. Om några andra, mera bekanta, får man också läsa här. Dertill kunna räknas den olycklige, på Schlässelburg insperrade ryske prinsen Iwan VI, den vid 21 års ålder aflidne hertigen af Reichstadt, Napoleons son, Jernmasken, 0. s. V. De fyra Systrarna, af grefvinnan Gasparin; öfvers. från franskan af Christine af Sandeberg. Framställningen är klädd i form af berättelse om fyra hyggliga unga flickor, Rosa, Clementine, Louise och Justine, i Sainte-Agreve i departementet Gard, hvilka en viss fru Dubois tager sig före att undervisa. Egentligen består boken i en religiös uppbyggelseskrift, ämnad till goda lärdomar för flickor, rörande äktenskapet. Nya Dikter af Peiw Thomasson. Publiken påminner sig säkert denne s. k. naturskald från Blekinge, hvilken, bondeståndet tillhörig, icke aflögsnat sig derifrån, oxktadt han gripit ti!l pennan och lyran. — Så enkla, vackra och felfria vers får man icke alltid läså, äfven från poeters hand, som vilja gå och gälla för vida mer bildade än Pehr Thomasson. Vi kunns ej neka oss; nöjet att meddela ett litet prof på hans diktion i dessa Nya Dikter. Så här låter till exempel Torparens Morgonsång: Ur hafvet stiger solen så rosenröd och blid, Och alla foglar sjunga i det gröna. Haf tack, o milde Fader, för nattens stilla frid Och för dena ro jag i mitt bo fått röna. Af sömnen styrkt jag äter, med helsa, kraft och fröjd Mitt arbete begynner — så hjertans glad och nöjd — För maka, barn och hydda. Jag känner mig så lycklig. Hvad det är gladt och ljuft Att lefva ibland skogar, berg och dalar, Att dricka källans vatten och andas himlens luft Uti nature: iska blomstersalar. Allt under vindens veyling gå timmarna med hast, Och yxa, plog och spade jag sköter utan rast För maka, barn och hydda. Hvad det är sällt au äga en egen åkerlapp Och derpå lägga ned sin flit och möda Väl kan det stundom hända att grödan blifver knapp, Men aldrig har jag ännu saknat föda. Ty Han, som matar sparfven och kläder jorden grön, Har rikligen välsignat båd arbete och bön För maka, barn och hydda. Se rågen står i blomma och kornet skjuter ax Och glada bjordar beta uppå marken, Och bien dra ihopa till honung och till vax, Och päronträd och apel stå i parken... Allt detta jag planterat så glad i håg och sinn Och skall, om Gud behagar, till hösten berga in För maka, barn och hydda. O, Herre Gud i höjden, som vext och näring ger t allt, som finns på hela vida jorden, Till dig i dag och städse jag utaf hjertat ber: Låt ymnighet och frid siå ut i Norden. Men skulle ovän komma och gästa Svea land, Låt mig i striden draga med farfars svärd i hand För maka, barn och hydda.