de i en stad. Dylkt tal är bara pjoller bb och vågar jag i motsatts härtill i stället påstå, att om en trupp, han må vara sammansatt afl: aldrig så lätt förledda menniskor, under 6 må-! naders garnisonstjenst skall urarta, så är detta: en följd af den militära disciplinens slappa handhafvande och tjenstgöringens felaktiga ordnande. ! Om anmärkaren deremot i stället påpekat dell vedervärdiga fångbevaknings kommenderingarne t såsom demoraliserande, så skulle jag dervid ingenting invändt; men derom yttras icke ett ord. 47:0. Att olyckshändelser skulle genom skjutöfningarne vara att befara, genom de många ovanals skyttarne. För att undvika dessa olyckshändelser innebåller ju förslaget, att skjutöfningarne skulle ske under uppsigt af erfarne militärer; och begagnar jag i öfrigt tillfället, att erinra derom, att ibland de grunder hvarå den, år 1849, nedsatta defensionskommitteens förslag till försvarsverkets ordnande ansågs böra byggas, förekommer under 3, Gymnastiska öfningars införande bland landets ungdom, hvartill ock hörer målskjutning, samt att det var Herr Ofverstelöjtnanten, numera Generallöjtnanten Lefren, som föreslog denna sak. Det fattas mig åledes icke autoritet för min åsigt, äfvensom ällskap uti den fördömelse, hvilken den danl! vikiadiske kammarjunkaren Pontin utslungat! öfver hvar och en förordare af skjutöfningar. ! 18:0. Att den föreslagna landtstorms inrättningen, L! 4 (hvilken skulle t-äda i verksamhet, då fienden hotade egna hem och tegar), skulle blifva en svår och tung börda, derigenom att hvarje vapenför grosshandlare, borgare och bonde skulle träda i ledet som simpel soldat och utsätta sig ej blott för fiendens svärd utan. äfven för det elinde och de sjukdomar, hvilka alltid ja dylika folkhärar. j Genom förenämnde yttrande har anmärkaren tydligt ådagalagt sin afsigt, att söka bundsförvandter bland dem, som nu och i van-l! liga förhållanden äro befriade från personlig! skyldighet att offra lif och blod för värnandet af vår nationella sjelfständighet; men jag vädjar med trygghet just till desse personer, om de icke skulle anse det vara öfverensstämmande med deras heligaste pligt att gripa till vapen och slåss till sista man, i händelse det förut-l satta fallet inträffade att fienden anföll deras egna hem. Att de härtill skola svara ja och med hån! och förakt brännmärka den, som kunnat sätta annat i fråga, derom är jag högeligen öfvertygad. Svenska äran är ej slocknad i alla bröst, rastän den undertryckt al egennyttiga afsigter tyckes flämta med svagt lif i somligas. 49: Att enligt mitt förslag skulle utgifterna uppgå 4:0 för ett ingeniör-kompani till 45,000 rdr; 2:0 för befälet såsom aflönings tillökning under all slags kommendering utom stationen, till 50,000 rdr; 3:0 för 6.4 dagars rekrytmöten vid Infanteriet till 25,000 rdr; 4:0 för en indelt infanteri-brigads årliga garnisons tjenstgöring till 324,000 rdr; 350 för en indelt kavalleribataljons årliga garnisonstjenstgöring till 190,000 rdr; 6:0 för skottvallar till 69,722 rdr; 7:0 för målskjutningsgevär till 522.900 rdr; 8:0 för vårdenoch rengöringen af mälskjutningsgevären till 124,500 rdr; 9:0 för biträde vid målskjutningarne till 24,000 rdr; 10:0 för årliga premier vid skjutöfningarne till 26,000 rdr; 41:0 för vapen och patronkökl(!) åt landtstormen 6,300,000 rdr, men hvilken summa anmärkaren dock af medgörlighet nedsätter till 5,000,000 rdr. Förestående sifferuppgifter utgöra en den Isökraste måttstock på anmärkarens ärlighet samt lutvisa derjemte den påtagliga bevekelsegrunden för haas tillgöranden. Uppgift har af mig visserligen blifvit lemnad öfver nummerstyrkan å manskapet i den stående hären, meon jag har icke meddelat någon uppgift öfver antalet af befäl, musik, handtverkare 0. s. v.; ej heller har jag meddelat de olika aflönings-, beklädnads-, provianteringsoch furagerings-staterne o. s. v., men icke destomindre har anmärkaren, utan ringaste afseende på huru dess beteende under dylika omstän-l digbeter måste tydas, angifvit de under JM 1, 2, 3, 4, 5 och 10 upptagne utgiftsbelopp, tillsammans 604,000 rdr, hvilka dock alla, efter den ståndpunkt hvaruppå räknekonsten sig ännu befinner, varit alldeles omöjliga att bestämma. Han har således upplöst det hittills som olösbart ansedda problem att aft. ex. vigten af ett får bestämma priset af ett tjog ägg. Ho kan väl mäta sig med en dyhk herre? — För att gifva ett ytterligare begrepp om denne store räknemästares sätt att gå tillväga, tordel följande ej böra lemnås oanmärkt. Han påstår nemligen: att 400 man indelt kavalleri skulle under ständig tjenstgöring kosta statsverket 190,000 rdr årligen, då lifgardet till häst (det erkändt dyraste regemente i svenska armöen) med lika nummerstyrka, likväl icke kostar staten mer än 184,000 rdr; hvilket med andra ord vill säga detsamma, som att 400 man, för hvilka statsverket icke skulle vidkännas andra utgifter än för proviantering, furagering, kasernering och sjukvård, skulle kosta 6,000 rdr mer, än 400 mans för hvilka statsverket, utom förenämnde kostnader, äfven får bestrida dem, som åtfölja hela rekryteringen, remonteringen, beväpningen, beklädnaden, ut-! redningen och trossen sämt hästarnas skoning ?!! Till samma tillrättavisning, som anmärkaren här erhållit, har han äfven gjort sig saker genom sitt påstående: att 1,700 man indelt infanteri skulle i ständig tjenstgöring årligen kosta 324,000 rdr, då 1,600 man fotgarde lik-l väl icke kostar mer än 260,000 rdr. Beloppet af den aflöningstillökning förslaget tillägger det indelta befälet under aktiv tjenstgöring, inverkar så obetydligt på de uppgifna summorne, att för anmärkarens påståenden icke det ringaste stöd härigenom erhålles. 1 förslaget står vidare tydligen föreskrifvet : att någon extra aflöning för tjenstgöring på roten icke erhålles, äfvensom att hvar och en af landstormen äger att sjelf förse sig med vapen (gevär, liar, högafflar åc.). Detta har likväl icke Törbindrat anmärkaren, sitt system likmätigt, att, såsom af förslaget föranledda stats-l: utgifter, upptaga utgiftsposterne JE I och 11,1 tillsammans icke mindre än 3,024,000 rdr?! Anmärkaren påförer äfven förslaget utgif-l terne Jå 6, 7 och 8, tillsanmans 717,100 rdr, hvilket i allo af mig bestrides, Att skjutiöreningarne sjelfva böra anskaffa och underhålla sina skottvallar, äfvensom rengöra målskjutningsgevären, torde väl vara ett så billigt åliggande att det hos ingen annan än anmärkaren kan uppväcka tvifvelsmål. Elvad målskjutningsgevären angår, så finnes redan i förråden häraf erforderligt antal af 1815 års modell, så att för deras anskaffning ingen kostnad ifrågakommer; så framt anmärkaren ej har för afsigt att låta ständerna ännu en gång betala dessa gevär. Slutligen förekommer uti extra; bladet : 20:0 Att stridskrafterria äro enligt förslaget försvagade med 53,200 man. åtfö Detta påstående är origtigt, för att ej nyttja! ett ännu allvarligare dock fullkomligen rättvist enithet.. Den närvarande stående härens:!