Skeppsredarne i Götheborg. (Slut från måndagsbladet.) År efter år hafva Sveriges skeppsrederier med bekymmer erfarit hvad i kongl. kommerskollegii nyss anförda utlåtande blifvit antydt, nemligen tillvexten af grannrikets skeppsfart i svenska hamnar, och att vid exporten af vårt lands produkter den svenska skeppsfarten måst vika för den norska. Denna jemnt tilltagande öfverlägsenhet kan en dast tillkomma genom de förmåner, norska rederierna åtnjuta vid tullbestämmelserne å alla de artiklar, som äro för nybyggde eller äldre fartygs utrustande behöflige; hvilka förmåner ock försätta den norska redaren i tillfälle att i Sverige uppköpa och med fördel sysselsätta en mängd äldre fartyg, emot så billiga frakter, att de mera betungade svenska rederierne dermed icke kunna berga sig; hvarförutan norrmännen, gynnade af våra författningar, låtit bygga flera nya fartyg vid svenska skeppsvarf, då deremot exempel lärer saknas, att svenska redare i Norge köpt eller låtit nybygga något fortyg ). Stormäktigste, A:lernådigste Eonung! Under närvarande omständigheter, då engelska regeringen, genom den pya navigationsakten, hvilken träder i verksamhet med nästa års början, åt de nationers fartyg, som åt England gifva reciprocitet, erbjuder samma rättigheter och förmåner, som dess egna åtnjuta, samt E. K. M. har lemnat full rcciprocitet åt engelska fartyg i svenska hamnar, drista vi underdånigst framställa nödvändigheten deraf, att vi befrias från alla bördor, med hvilka Storbritanpiens fartyg ej äro betungade. Vi kunna icke hafva något att erinra deremot, att engelsmän eller andra utländningar bär i riket bygga eller köpa nya tartyg och tullfritt få införa de för dem behöflige inventarier, men vårt anspråk på lika rätt för våra egna fartyg kan icke synas obilligt. Intilldess ofvanberörde navigationsakt antögs i England, kunde engelska redare icke draga fördel af den uppmuntran åt utländningen, att i Sverige bygga fartyg, som genom den tullfria införseln af Inventarier lemnades; men då detta hinder vid innevarande års utgång försvinner, bör man föreställa sig att engelsmännen hädanefter skola företaga skeppsbyggeri här i landet, om de finna det lönande; och skall täflan med dessa nya konsumenter blifva så mycket svårare, som dessa naturligtvis icke vidkännas tull på sådane skeppsförnödenheter, hvilka tillverkas i deras eget land, såsom ankare, kettingar och annat jernarbete, samt koppareller annan metallförhydning m. m.; cch dessutom de fleste af öfrige artiklar, såsom segelduk, lin, hampa, beck, tjära och skeppsproviant m. m. äro från införseltull befriad; hvaremot med åtnjutande af lika fördelar vi icke frukta hvarken nyssnämnde eller andre medtäflare. Dock då vi alltså tro 0ss hafva ådagalagt såsom oundvikligt för svenska handelsflottans trefned cch förkofran, att restitution medgifves af all tull på skeppsförnödenheter och inventarier, hvilka u ifrån j För att ådagalägga de furmåner, som de norske skeppsrederierne åtnjuta ötver de svenska, ställas underdånigt i jemförelse de olika tullbestämmelserna i Sverige och Norge å följande artiklar i Sverige: i Norge: Med tillögg af 40 proc. för Reduceraåt till handelsoch sjöfartssvensk vigt och sv. fonden. bankosedlar ofter 428 sk. kurs, Hampa ohäcklad 4 skE rdr 0,96 7, , fri. Lin 118 4143N.0 AV, sk. häckladt 295,, 48 ck. Segelduk 1 650 17, sk. och den norska tulltaxan dessutom bestämmer: At Inventarie-sorterne som Transitovarer her fra Riget ere utförte i det samme fartöi, til hvilket de vid dets Tilbagekomst bifindes at viwere tegne i Brug, beverker ingen Forpligtelse til Erleggelse R TP st IL.