— I en korrespondensartikel från Stockholm, införd i Bohus Läns Tidning, läsas ibland annat följande reflexioner, i anledning af Oscarsdagens festliga firande härstädes: Emellertid funnos äfven denna gång, såsom vanligt, de som hade någon annan vinst af högtidsdagen, än blott det flygtiga nöjet; ty de Kongl. perso: nerna hade låtit utdela beklädnadspersedlar och äfven penningar genom åtskillga barmhertighetsinrättningar: en välgörenhet, hvilken, om den på det bela icke kan mycket uträtta, och aldrig kan motsvara den hjelp och den belåtenhet, som rättvisa lagar och menniskokära institutioner allena kunna erbjuda, likväl är god för dem den träffar. Det måste dock alltid för det ädelt konungsliga hjertat vara sorgligt att veta, huru sannolikt det är, att genom vårt illa organiserade beskattningssystem och de så orimligt illa fördelta utlagorna, tusentals af rikets innebyggare, med uppoffring af sin välfärd, bidraga till d? medel, hvarmed på dylikt sätt kanske högst ett halft bundrade personer se sina ögonblickliga be. hof underlättade. — Ack, om furstarne visste, huru ringa deras enskilta frikostighet afhjelpte de olyckor. som ådragas massan af folket, genom en del af de gamla, på egoistisk grundval uppförde och af en förvillad sjelfbevarelseprincip bibehållna institutionerna, så skulle de säkert icke så mycket motsätta sig de behöfliga samhällsreformerna. Det är denna tro, att de medelst sina enskilta bemödanden och uppoffringar kunna uträtta något för folken, som förleder dem att förbise de stora bristerna i statsinrättningarne, hvilka allt mer hota att på samma gång förstöra deras egen och folkens frid!