Aftonbladet – 12 december 1849, sida 1

(IP UILS. IOIJGE UTRIKES. DANMARK. I Berl. Tid. yttras, i anledning af de tyska tidningarnes uppgift, att konungen skulle gått in på holsteinska ståthållarskapets begäran, att få sjelf underhandla om fred med Danmark, följande: a Vi tro oss kunna meddela om denna sak, att baron Liliencrone väl medfört en privatskrifvelse till konungen från ståthållareskapets medlemmar, dock ice i deras egenskap såsom sådane, samt att ett sammanträde mellan danska och slesvig-holsteinska män blifvit föreslaget, för att genom en skiljedomstol afgöra stridigheterna. Konungen har genom sin geheimestatssekreterare låtit besvara denna skrifvelse, ty det måste vara kärt för H. M:ts faderliga hjerta, när hans undersåter, äfven under deras förvillelse och pligtförgätenhet, närma sig hans thron i afsigt, att förlika de stridigheter, som uppstått genom deras obetänksamma och passionerade handlingssält. Intet kan vara Hans Maj:t, behagligare,, än att se ordning och lugn återvända och folket i hans stater befriade från lidanden, som länge nedtryckt det. Men, så vidt vi veta, är H. M:t icke villig att låta en sådan skiljedomstol sammanträda utom Danmarks gränser, eller att inlåta sig på fredsunderhandlingar med annan makt än Preussen, som åtagit sig dem på Tysklands vägnar. För öfrigt skola ju de slesvig-holsteinska angelägenheterna diskuteras vid den förväntade tyska förbundskommitteen i Frankfurt, hvarest konungen af Danmark såsom -medlem af tyska förbundet kommer att representeras af hr v. Bäilow, hvilken redan afrest till sin post. Slesvig-holsteinarnes tidningar orda mycket om den bal, som gafs i Flensburg. på Oscarsdagen. Man kan icke förlåta, att des. k. tysksinnade damerna velat deltaga deri. Imedlertid bar den muntraste och bästa stämning rådt på balen, och i salen såg man konung Oscars och konung Fredrik VII:s porträtter. — I Apenrade firale de svensk-norska trupperna Oscarsdagen med kanonsalut, parad och en af officerarne gifven middag. RYSSLAND ocn POLEN. Från polska gränsen, berättas under den 25 November, att kejsaren snart skulie komma till Warschau och måhända der hafva ett möte med österrikiska kejsaren och preussiska konungen. Ett stort citadell skall med allra snaraste anläggas på Prosnoflodens strand nära preussiska gränsen. . Tre ryska armekårer kantonera öfver vintern i Polen. En stor del af dem har varit med i Ungern, hvars inbyggares gästfrihet mycket berömmes af ryssarne. Dessa hade till och med fattat så stor vänskap för sina gästfria värdar, att de icke hade kunnat skiljas ifrån lem utan att medtaga suvenirer, bestående i allehanda dyrbarheter. AMERIKA. Från Kalifornien berättas att icke mindre än 190 fartyg vid underrättelsens afgång lågo i Kaliforniska viken. Sjöledes ankomma daglisen i medeltal 200 invandrare, och dessutom andvägen en hop folk från Mexiko och Förenta ptaterna. Varumarknaden i S. Francisco är så fverfylld att auktioner hållas från morgon till väll å varor, som gerna säljas med 20—50 rocents förlust. Det beräknas att 30,000 peroner nu äro sysselsatta med guldgräfning och tt de skola kunna bringa i, dagen guld för 9 nillioner om året. De som begilvit sig landägen till Kalifornien bafva mött svåra hinder ch slitit mycket ondt. På ett ställe, der de gat fram, har man funnit en mängd döda ragoxar och sönderslagna vagnar. Längre fram ar gräset på prairies, uppbrändt, så att kavanen icke kunde komma fram, utan måste anna vid Fort Laramie. För att icke under intern blifva utsatta för hungersnöd derstäes, hafva 15,000 begifvit sig till Mormoneras nybildade stat Deseret. i KINA. Ofver ställningen i Kina träffas i engelska aden en korrespondensartikel af den 30 Sepmber från Hongkong, som innehåller flera va och upplysande bidrag i detta hänseende. orrespondenten medgifver, att de politiska ndelserna för månaden kunna beskrifvas med t enda ord — intet; men han erinrar om ad erfarenheten i Kina vitsordat, att euroernas politiska ställning till kineserna är bäst r små stridigheter emellan främlingarne och t himmelska rikets myndigheter draga den ra kinesiska hopens uppmärksamhet från varsammare tankar. Frånvaron af alla utidska händelser lemnar deremot de politiska rigmakarne i Kina utrymme; och europåa voro öfvertygade, att den annars hos Cans pöbel så vanliga orolighetsandan nu återIs endast i väntan på något politiskt anslag, rs utförande icke ansågs värdt att försöka in ordnandet af de dertill nödiga medlen ufit futländas. Revolutionära åsigter vinna Phörligt mer och mer insteg, icke blott i ton, utan i det inre af landet. medan em