Aftonbladet – 12 december 1849, sida 1

Aer MPR SIEM MER Vf SUI IVMOPMOP PE Vf Jr Men hvilka äro då dessa skäl? torde läsaren fråga. Vi äro nog lyckliga att kunna lemna ett tillfredsställande svar, som vi med nöje hemta ur Posttidningens extrablad. Haynau afvaktade Paskicwitschs ankomst, för att alladeles innesluta Görgey.n Vi bedja våra läsare lägga vigt vid, att vi ända hittills, med de österrikiska bulletinerna ull auktoritet, låtit Haynau oförhindrad fort-: sätta sitt segerlopp. Han står nu vid målet för sitt fälttåg, den segrande hjelten, och om bulletinernas uppgifter äro sanna, behöfver han blott slå till för att krossa sin svaga motståndare. Hvarföre hejdar han det redan lyftade svärdet, som ett ögonblick hotande blänkte öfver insurgenternas hufvuden? Hvarföre har han det blodiga infallet att framskicka sina soldater till kanonföda för fiendens batterier? Afven denna fråga tilltro vi oss att nöjaktigt be-l svara. Läsaren känner hittills blott en sida af Haynaus karaktär: tapperheten ; det är derföre tid att lära känna en annan, vi mena: ridderligheten! Utom den ryska kår, som under general Paniutins befäl kämpade vid sidan af Haynaus österrikiska här, hade en annan rysk armå under furst Paskiewitsch Eriwanski gått öfver Karpaterna för att medverka till insurrektionens qväsande. Om nu Haynhau med ens krossat Görgey, så hade den stackars Paskiewitsch kommit för sent, och blifvit utsatt för missödet att figurera som en nolla i det stora ungerska fälttågets häfder. Haynau, hvars ridI derlighet vi skynda att göra rättvisa, insåg det grannlaga i sin ställning; han fann att det var opassande att låta Paskiewitsch blilva en ziffral ulan värde i det stora ungerska bokslutet, och I beslöt att åt denne ryske fältherre öfver!åta äran ott besegra insurrektionens tappraste kämpe. Han sände derföre kurir på kurir till Paskiewitsch, med uppmaning att påskynda sin marsch för att innestånga Görgey. De många kurirerna rättfärdigas af Haynaus naturliga otålighet: det måste hafva kostat på en sådan der löfverlägsen och tapper härförare, att med blomman af Österrikes härsmakt ligga overksam i åsyn af en hoprafsad skara rebeller! Man kunde tycka att Haynau, sedan han afstått åt Paskiewisch äran af Görgeys tuktande, bort hafva fria händer att operera mot andra insurgentafdelningar; men för att göra Paskiewitschs ära ännu större ville han sannolikt, med hela sin armå, vara åsyna vittne till den ryska härförarens vapenbragd. Till detta resultat hafva vi kommit med tillhjelp af Posttidningens upplysningar, jemförda med de österrikiska bulletinerna. Låtom! oss nu taga i betraktande de moefterrättligan uppgifter som kommit från andra håll. Haynau, som förgäfves ansträngde alla sina krafter för att intaga Uj-Szöny och OSzöny, fann sig försatt i den betänkliga belägenheten, att Paskiewitschs skyndsamma hjelp blef af nöden, så vidt den österrikiska hären skulle kunna uträtta något. I sin dåvarande ställning kunde han hvarken intaga fiendens befästade positioner, eller fortsätta sitt tåg emot Pesth, utan fara att gifva Görgey fritt spel i sin rygg, så vidt ej en tillräcklig stark afdelning af hären qvarlemnades, för att hindra en dylik operatior af insurgenterna. Paskiewitschs ursprungliga plan berättas hafva varit att ockupera landet mellan Theiss och Siebenbärgen, samt ställa sig i förbindelse med ryska armen i dettal land. Tscheodajeffs framryckande till Debreczin synes äfven göra denna berättelse trolig. Vi lemna dock denna uppgift derhän. Nog af,l. Paskiew.tsch skyndade, vil Haynaus begäran i om hjelp, öfver Kaschau, mot Waitzen, för att i instänga Görgey, hvilken Haynau förut fått på sin lett, men hvars tappra motstånd nu påkallade hela den ryska härens tillkomst. Att båda de allierade härarnes gemensamma l. ansträngningar erfordrades, för att kunna reda sig mol en ehda af insurgenternas härar, bevisar, enligt all förnuftig slutkonst, att Aftonbladet hade rätt, då det ansåg sig icke böra taga för kontant mynt de skrytsamma officiella rapporterna, som hela tiden underskattat ungrarnes krafter och öfverdrifvit österrikarnes egna. I Men om vi följa tilldragelserna på krigsteatern vidare i spåren, hurudant visar sig då resultatet af denna de båda allierade armåernas 1 kraftansträngning, till der ungerska nordarmåns förgörande? Vi hafva förut variti strid g med Posttidningen härom; händelsernas utveckling hafva gifvit oss rätt. Den ungerska !S generalens förträffligt organiserade armå och ö öfverlägsna härföraretalang omintetgjorde fuilq komligt de allierades plan. Genom en oförIp modad och snabb operation intog han Waiit-!sg sen, samt levererade ryssarne, understödde af ja: en österrikisk kår som kom dem till hjelp, n sort derpå en drabbning, med den framgång, v: Itt den ungerska hären med största bravur geor wombröt den ryska operationslinien och, tritå mferande öfver den duperade fienden, drog di ig i full slagtordning öfver Balassa Gyarmath vå mot bergstrakten. s Ira Aftonbladet redogjorde fullständigt för dessa st ändelser och meddelade äfven åtskilliga in-vi ressanta detaljer om Görgeys vidare operatiode er. Denne generals sednare uppträdande med :na ela sin armå vid Vilagos är det enda bevis , i behöfva åberopa, att våra referater voro! rundade på sanningsenliga uppgifter. bl: Hela denna Görgeys lysande Operation, och te: en för ungrarne ärofulla slagtningen vid Wsitny ;n, behandlades deremot i Posttidningen såKe mm en fullkomlig bagatell. on berättade ythä rst knapphändigt, aut Görgey väl lyckats ett mina undån, men alt hans arme var allde-bv: ; lillintelgjord, så utt han med möda kunnatpeöc idda nigra tusen man rytteri, men nödgats)när dgräfva sitt artilleri i karpatiska bergen,!det mt sjelf irrade flyktig omkring i Theisstraksto AN oo SR fe fr rr rd r, förföljd af de segerrika ryssarna. alls Vi skola nu söka visa, att äfven Posttidninjän ns källor ieke förnekade tillvaron al Gör-l int