Aftonbladet – 12 december 1849, sida 1

Den Uzgerska frågan och reak: tisnen ). Art. VIIL Vidräkning med Posttidningens famösa extra pulf-blad, utsändt gratis till Aftonbladets landsortsprenumeranter. I Vid fortsättningen af vår historiska öfversig Jaf de märkvärdiga tilldragelser, som utgöra d tvenne sista akterna af det stora Ungersk: verldsskådespelet, ämna vi ej göra oss skyldi ga till samma fel -som hos Pesttidningen, ut Idess polemik, gällt såsom regel,nemligen att Jalla de fall der de mest stridiga uppgifter fö Irekommit, med positiv visshet antaga den ena partens utsago, såsom ett fullkomligt bekräf. Itadt faktum, lemnande deremot den andra siIdans uppgifter utan allt afseende. Hvar och en, som samvetsgrannt betraktar dessa hänrdelser, inser att partiskhet och öfverdrift ut: re; dogörelserna icke uteslutande bör tillskrifvas endast den ena parten, utan med all sannolikhet kan antagas hafva gjort sig gällande hos båda. Då Posttidningen ansett för sin pligt att meddela de kejserligas segerbulletiner, bör:hon icke misstycka, att Aftonbladet ansett det vara en lika stor pligt att icke undandölja Ungrarnas, allrahelst då dessa hade stora svårigheter .att öfvervinna för att kunna bana sig väg till publicisten, då deremot de kejserkga armebulletinerna, genom kofbladen, spriddes all verlden omkring, under .det militär-censuren i Wien undertryckte alla underrättelser från skrigsteatern, som ej funno behag dinför .dersamma. Det är likväl just denna emständighet vid Aftonbladets referering, som af Post tidningen blifvit så bittert klandrad. Hon har ieke kunnat neka att Aftonbladet meddelat lika mycket af de kejserliga bulletinerna och berättelserna som något annat svenskt blad; detta är godt och väl; men Aftonhladet har tillika vågat publicera Kossutbs, Dembiaskys, Görgeys, Bems m. (l. ungerska rebellchefers rapporter, samt andra magyaniska berättelser, och just deruti ligger det oerhjirda, det skandalösa! Det Windich-Grätzska fälttågets jutgånghade ådragit Posttidningen en förödmjukelse, som ej så lätt kunde glömmas, och då nu den sista Ungerska katastrofen, genom sina resultat, gaf Posttidningen ett skenbart öfvertag, skyndade hon utan allt betänkande att taga den revanch på Aftonbladet, som hon nul rodde sig säker om att vinna, Enligt den af Posttidningen adopterade logik bevisade kapiulationen vid Vilagos, att de kejserligas uppgifter alltid varit riktiga och Ungrarnas alltid falska; att Aftonbladet ställt de sistnämnde yredvid de förra, bevisade följaktligen dess cef-1. errättliga partiskhet och djupa missaktning ör sanningen. Pet märkvärdigaste fenomeiet under denna polemik är att Posttidnin-! en, vid mångfaldiga tillfällen, kommit att sjelf, itsorda, att vi meddelat kejrerliga bulletiner, 4 nen hvarje gång sådant af henne omnämnts s G f ke ar det skett på ett sätt, som om just detta örargat den oflicielle mer än allt annat. Det lar således uppenbart framlyst att Posttidninen, begagnande sig af konjunkturen, gernall;j velat åtn Aftonbladet, men varit oense mMmedlig ig sjelf om sättet för operationerna. Skånska Posten har vid ett tillfälle yttrat tt det ännu är allt för tidigt att vilja skrifva! ingerska krigets historia, ett omdöme hyvar-! ti vi fullkomligt instämma. Delta är an-l dningen hvarföre vi icke ämna ingå uti nå-! on vidlyftigare tvist med Posttidningen om en få längd detaljer af krigshändelser; rörande hvil-m 2 ingen ännu med visshet kan afgöra, på hvil-f. en linea mellan de olika partiernas stridiga!d ppgifter den historiska sanningen verkligen tr finner sig. Ilvarken Posttidningen eller Afel I Sc N:is 209, 231, 255—237, 239, 240, 250, 254, de 259, 265, 279, 281 och 283. ICA