——— LL LL Carissa Manson, dotter af presidenten Enja!rau. Hon har sjelf erkänt det! ; Fru Manson, vid denna tid 32 år gammal, och, alt döma efter hennes memoirer, af ett Nta fantastiskt och öfverspändt sinnelag, som ri i sina seder (i hvilket afseende det ogifta och enkeståndet tillåter sig mycket uti södra Frankrike), derjemte glad, pratsam,. nyfiken, begärlig efter allt nylt och intressant, och mån om alt göra sig sjelf intressant till hvad pris som helst — denna fru Manson lät, d. 25 Juli 1817, en officer, som satt bredvid henne på spektaklet, icke otydligt förstå, att det hemlighetsfulla fruntimmer, som förorsakade hela Rhodez så mycket hufvudbry, ej vore obekant för henne Den artiga officern, som besvarade fru Manson med sina kärleksförklaringar, men alltid, såsorh hon åtminstone försäkrar, tillbakävisades i anseende till sin fulhet och sin begifvenhet på dryckenskap — denne officer svarade att han icke kunde ro; alt det varit hon sjelf, då hon, såsom Fullkomligt fri, icke beböfde gifva rendezvouser i B.ncals hus; detta kunde ske långt beqvämare hemma hos benne sjelf. Fru Manson skrattade, men visade sig allvarsam emellanåt. Herr Ciewendot, officern, gick hem i den tro att ban kände det mysteriösa fruntimret, ja bam wille till och ned påminna sig, att hon i bestämda uttryck rkäönt det för honom. Han förteg ej siu åsigt samtal med sina kamrater Detta blef beant, och både oflicern och fru Manson intämdes för domstolen. Fiu Manson påstod, tt hela saken blott var ett skämt: hr Clenendot hade i rusigt tillstånd inträngt i hen. es rum, och till svar på hans frågor hade hon ffärdat bonom med detta skämt. Enligt henes memodirer synes detta ej osannolikt motieradt genom omständighetepna. Fru Manson rodde sig känna det hemlighetsfulla fruntimet, emedan hennes bekanta och vän m:ll ierret berättat henne omständigheterna med 2 så Nösorannbet, att hon fattade den öferlygelsen att mil P. verkligen sjelf varit varande, Men domarne ville icke böra skämt,