Aftonbladet – 7 december 1849, sida 1

debud i utlandet skola vara detsamma som l(c dess ministrar inrikes, nemligen representanter af hans personliga politik. De nya prefekterna, 20 till antalet, blefvo före deras afresa kallade till Elysee, hvarestlsz presidenten Bonaparte höll ett tal till dem. Presi:lenten indelade prefekternas pligter i tvenif ne slag: de som rörde förvaltningen och deljsom framför allt hade afseende på politiken. ! Beträffande de förra skulle budskapets pro-lI I S a gram, ordningens upprätthållande och omsorg för den arbetande klassens väl, tjena till basis. I sitt tal, hvars text aldrig blifvit officielt meddelad, yttrade presidenten (enligt ett referat i Berlingske Tidende, som begagnas ils brist på direkta franska tidningar) följande: IC Jag lägger den största vigt på handlingar,s Isom kunna bidraga till att uppnå detta mål,lf till att förbättra tillståndet bland arbetarne ilf Istäderna och på landet. Frukten icke att falla mig till besvär, då fråga är om massornas väl; tvärtom frambären mångacböner, upplifven centralförvaltningens nit och verksamhet, gifven med ett ord inrikesministern mycket att göra. Hvad politiken angår, så göra de hemliga och öppna partimachinationerne å ena sidan, och å den andra de millioner röster, hvilka bafva valt mig och skänka mitt budskap det fullkomligaste bifall, det till en pligt för mig att redan börja sysselsätta mig med medel att beskydda landet från det förderf, som en ny regeringsförändring nödvändigt måste medföra. Det bör icke finnas den ringaste ovisshet hos eder om denna punkt. Emot de reaktionära och revolutionära par-Jla tierna, hvilka hafva sina fältrop i beredskapt för den dag, då regeringsmakterna skola för-e nyas, fältrop hvilka äro egnade att åter rubba allt och försätta landet i oro, måste det blifvaln en uppgift för alla regeringens agenter att motn dessa fältrop uppställa en annan lösen, somlP skall innehålla ordningens och säkerhetens borgen inför den allmänna opinionen. Denna lö; d n NO -—OO —r— AA MB sk RH jr sen heter: Fortfarande och upprättbållande af det som är. j Om den af fem millioner tillsatta makten skulle tveka att i det allmänna välståndets namn intervenera mot dessa hotande eventua-lö liteter, skulle detta vara en oförlåtlig svaghet(v och vanmakt, en verklig desertion; om dennalr makt skulle intervenera på annan väg än denv konstitutionella, så skulle det vara den van-s vettigaste dårskap. . Ss Mellan dessa tvenne klippor måsten j handla s och redan från detta ögonblick aftala stats-a chefens konstitutionella återväljande, i det jle hjelpen honom att genom ordningens och fram-v skridandets befästande väcka landets kärlek och e förtroende.x En korrespondens från Paris af den 23 No-l!s vember innehåller följande: ; Det största lugn råder i hufvudstaden och1 handtverkarne hafva fullt opp att göra. Inågra industrigrenar saknas till och med arbetare. r Enligt Toulonnais af den 22 dennes ser det ut som om Frankrikes till Levanten afsända Medelhafsflotta fått befallning att inom kort återvända till Toulon., t I lagstiftande församlingens session den 26 1i Nov. framlade ministeren flera lagförslag, af! hvilka det vigtigaste angår upprättande af för-le sörjningskassor eller inrättningar för de arbetande klasserna (Caisses de retraite). Om sam-52 ma sak har redan förut ett förslag utgått från församlingen sjelf och blifvit hänvisadt till ett utskott. En del af församlingen såg derföre i den ministeriella propositionen åter ett försök ! att beröfva församlingen den popularitet, som är en följd af en nyttig och vigtig reform. —J! Ministeren begärde att det nya förslaget straxt ! skulle hänvisas till utskottet, men oppositio-X nen påstod att man borde följa den allmännal! reglen och först hänvisa det till statsrådet.8 Efter: en temligen lifligdebatt genomdref re-l8 geringen sin vilja, dock med mycket svag mai f I Fa rm joritet. Bland de öfriga förslagen är äfven ett af finansministern Fould, som går ut på att gifva banken rättighet att förhöja beloppet af dess note-emission från 452 mil. till 523 mil. francs. ! Derpå lästes för tredje gången förslaget oml! en modifikation af kriminallagens bestämmel-lt ser i afseende på arbetarekoalitioner. I Bouvet har föreslagit ett amendement till en af krigsministern framlagd proposition angående utskrifning af 80,000 man för 1850. Bouvet föreslår att. nedsätta detta antal till hälften, emedan regeringen försäkrat att man icke behöfde frukta för störande af Europas fred och finansernas ställning ålade regeringen alla möjliga besparingar. ,Opinion Publique vill veta, att Louis Bo-! naparte inom kort ämnar åter utfärda ett manifest till den lagstiftande församlingen. D Duell har nu ock. förefallit mellan Pierre Bonaparte och A. de Lavalette, redaktör afls Assemblee Nationale, utan att doek någon der! blifvit sårad. Sedan de vexlat hvar sin kula, utan att hafva träffat, gaf Lavalette P.IP Bonaparte en hedersförklaring i anledning aflS den i nyssnämnde tidning upptagna artikeln,!? hvarpå sekundanterna förklarade, att hederns d fordringar blifvit uppfyllda. — Man talar om tillämnade legislativa mått och steg till förekommande af dylika parlamentariska dueller. d Den halfofficiella tidningen Patrie innehåller? 4 P me -— AA Mm BA följande meddelande: Då herr Pierre Bonaparte i nationalförsamlingen antydt att hr Falin de Persigny skullell hafva tillsyrkt den mot honom wvidtagna åt-90 gärden, bar hr Persigny begifvit sig till republikens president och förklarat, att då han blifvit orättvist antastad utaf en af presidentens närmare anförvandter, men likväl omöjligen kunde fordra upprättelse af en Bonaparte efter 14 års uppoffringar för denna familj och åttaårig fångenskap för dess sak, så begärde han nu entledigande från sin plats bland presiden-Y tens uppvaktning. Presidenten afslog dock pålP det bestämdaste denna hr Persignys begäran. i Mn: Lr a fn rann Akåillarn ag ÅR nänsnaranda NN. J