Aftonbladet – 4 december 1849, sida 2

Article Image
oe mm ON CE UMIT ECT ERYCIA såväl i garnisonsort, som i städerna, särskildt för olika städer, samt under marscher och tåg. I Tarifferna för åtnjutande inqvarterings, provianteringsoch fourageringsstater, och forI mulärer för reqvisitioner och räkningar å inI qvarteringsmedel, finnas här bifogade. ÄfTven ibland de återstående titlarna äro åtskilTliga af ett allmännare intresse; och detta arIbete lofvar således att blifva af sior nytta, Iderigenom att för en hvar de föreskrifter blifva tillgängliga, om hvilka förut blott de i miliTtärförvaltningen anställde personer haft känneIdom, och för hvilkas förskaffande icke endast Jenskilde utan äfven de borgerliga myndigheterna ofta mött svårigheter. ITörnrosens Bok. Imperial-Oktaf-Upplaga. Andra Delen. (Songes. Lifvets hjelp. Gianera. Mytihopoiesis. Minnesfest den 1 April; Sviavigemul, Håtuna sa,a, Sigtuna saga, Valtuna saga, Odensala saga. Den sansade Kritiken.) Hvar gång någonting nytt utgifves af förIfattaren till Törnrosens bok, väcker det en IJmera allmän uppmärksamhet bland konstens I vänner och gynnare, och detta icke blott hos. Idem som tycka om hans verk, utan äfven hos Jdem som förargas deröfver. Orsaken till denna för honom egna och för andra författare mindre vanliga företeelse är sannolikast den, att alla hans läsare, de välvilliga såväl som de misslynta, vänta sig vid dylika tillfällen någonting nytt, någonting verkligt nytt någonting som man icke träffat förut på samma eller annat sätt framstäldt, hvarken hos författren sjelf eller hos någon annan; hvaraf då helt naturligt följer, att man åtminstone vill veta huru det nyaste af detta bestämdt nya må vara beskaffadt. En annan, också mindre vanlig egenhet hos Törnrosböckerna är, att man kan genomgå dem om igen, och åter om igen, nästan viss på att äfven då upptäcka någonting som man icke märkt förut, men som man nu först, ofta icke utan intresse, varseblifver. Hvilka brister I kritiken kan anmärka hos Törnrosförf:n: brist på originalitet är det icke; och härigenom är mycket af hans egna ställning emellan allmänheten och den vanliga kritiken förklaradt. Belåten är emedlertid icke denna kritik med en sådan förklaringsgrund, utan söker snarare hvilken annan som helst. En af de mest begagnade har författaren sjelf humoristiskt antydt i det dramatiska stycke, som slutar den nu utgifna andra delen af imperialoktafupplagan; och då till framställningen deraf väsendtligen hör en öfversigt af hans författareverksamhet, nemligen så vidt den kan vinnas genom blotta titlarne på hans arbeten, så förekommer i dialogen en dylik titelförteckning, hvars egenskap af bidrag till litteraturstatistiken föranleder oss att här anföra ett utdrag af denna dialog: — Om jag icke bedrager mig, så har Törnrosen utgifvit emellan tjugutvå och tjugutre arbeten. Det är, skulle jag tro, tjugotvå för mycket, eller hur, mine herrar? Tjugutre?... Väl femtiotre eller sextiotre, mine herrar. Jag kan dem alla utantill, till titlarne; ty jag minnes ingenting, som förargat mig till den grad. Icke mig personligen: hvad röra de mig? men jag lider på konstens vägnar. Jag kan till mitt beröm försäkra, att jag mycket mindre plågas af att förlora mina egna pjeser i vatten och eid, än att se andras träda ut i en publik, som —-ah! hvad är det snart för heder att vara skald?..s Till en början torde det tillåtas mig att uppräkna dem, emedan deras myckenhet är en förolämpning mot menniskoförnuftet. 3 — Låt man höra. Jag skall kollationera med min bibliotekskatalog. , — Voici: Jagtslotlet, Skönhetens Tårar, Semiramis, Under Hoppets träd, Ferrando Bruno, Månsån,gen, Vargens Dotter, Björninnan, Bref ifrån Leonard, Ormus och Ariman, Fader 0 säg mig —, Isidoros af Tadmor, Marjem, Nyniannes Röst, Det doftar i Skogen, Uppvaknandet, De sju sånger:a under Tälten, Om Helsans Evangelium, Menniskans stöd, Melia, Svangrotltanr på Ipsara, Schems-el-Nihar, Arthurs Jagt, De två Chorerna, Songes (femtio stycken småpoemer med sånger. Gud vet af hvilken rar nyck pluralen sängerv blifvit kallade songes — men det skall vara fint, kan jag tro, och anspela på drömmerier, hvilket här vid lag är rätt nog). Så: Lifvets Hjelp, Gianera, Mythopoiesis med tre sagor: Chrysornis, Rosaura och Arctura; Minnestest öfver Ling, Sviavigamal med Håluna Saga, Sigtuna Saga, Valtuna Saga och Cdensala Saga. Så i en annan kedja efter Jagtslottet: Hermitaget, Hinden, Drottningens Juvelsmycle, BRamido Marinesco, Baron Julius K, Sättet att sluta stycken, Signora Luna, Cvlombine, Återkomsten, Araminta May, Urnan, Kapellet, Palatset, Godolphin eliter de Tre Herrarne Beaumanoir, Svenska Fattigdomen, Skaldens Natt, Skällnora Qvarn, Friherronnan, Herr Hugos Akademi, Om Penningen, Om Folknöjen, Poesien ur politisk synpunkt, Storhetens tillbedjan, Målaren, Prestens Ställning i tidehvarfvet. Vidare under andra och olika editioner: DekFyra eller Amorina, Bet går an, Amalia Hillner. Arbetets Ära, Ryska Minnet i Norrköping, Gustaf Vasa i Dalarne, Grimstahamns Nybygge, Ladugårds-arrendet, Gabriele Mimanso, Tre Fruar i Småland, Själarnes Angel, Prins Rosimandro och prinsessan Jucunda, De dödas Sagor (med ett bref om den Skandinaviska Nordens betydelse, och ett Celiorama i 45 böcker), Smaragdbruden, Syster och BYor, Berrarne på Ekolsund, Lauritz Björnram, Skandinavismens utförbarhet... ah! andedrägten f lar mig, och ändock finnes visst mera. Ja, se här, jag påminner mig straxt en äldre cykel, sor, utan att bära samma namn, dock visst är af samma hand och i samma ande, Låt se: Hvad är kärlek ?, Hectors Lefnad, Manhemsförbundet, Parjumouf, Om brottsliges behandling, Det nya Stridssättets ide, Om den poetiska Fugan, Om det Hela (hvarföre icke också om det Haltva?) Förhållandet emellan de Gamles och de Nyares Skaldekonst jag tor titeln låter litet annorlunda, men det gör detsamma). en mängd Drag (minst tolf, ehuru de kallas nigre.), och... ja Det är nog flere, fast jag nu icke påminner mig. Se bär genast: Menniskoslägtets Soga, ett litet arbete cm sina fem till ex hundra sidor, och som allt LHir adertontusen. Lixaså: Svenska Uppiostringsväsendet. Jag mins illt mer och mer, bara jag erinrar mig. Aha! till exempel: en Ordbok, som jag vill minnas rörer Svenska språket, och hvaraf en smula början om sina 6 åa 700 pagine redan visat sig. Ytterligare en afhandling om Svenska riksdagens Ombildning ; och Fem bref om allting, tror jog, men i synnerhet det som mest förargat mig och alla varelser, nemligen om Statsreligion, om I irtier, om Religionens resteu

4 december 1849, sida 2

Thumbnail