Aftonbladet – 4 december 1849, sida 1

Article Image
Lemkes, JM ö Norrlandsgatan; i H. Erooks, Ja -kontoret vid Biynttorget, mot 2 sk. 8 rst. banko a. ——— RK trodde rätta ögonblicket ännu vara kommet att öka notecirkulationen, emedan en förökning icke fordrades, hvarken i bankens eller finansernas intresse, utan endast i allmänhetens. I öfrigt förklarade finansministern, ämnade regeringen snart framlägga en proposition i ämnet. Interpellationen ledde icke till någon vidare diskussion. — Derpå voterades efter en kort debatt en extraordinär kredit af 14 millioner för krigsdeparlementet. Independance Belge gifver en flyktig skildring af den parisiska pressens närvarande tillstånd: Constilutionnel och Dix Decembre äro presidentens organer och ifriga försvarare af alla hans steg. Cowrrier Francais, som skulle vara Changarniers organ, har öppnat sina spalter för Thiers. Ordre uttalar Dufaures och Odilon Barrots åsigter. Evenemenent representerar Victor Hugos åsigter, hvilken som bekant står på gränsen mellan det moderata partiet och venstern. Univers är Montalemberts organ. Detenne fraktionerna af yttersta högern representeras af Opinion Publique, Union och Gazette de France. Dessa tidningar ligga i öppen fejd med presidenten. Journal des Debats är Moles organ. Märklig är den ställning, som Presse under de sednaste dagarne intagit. Denna tidning har allt sedan presidentvalet hört till den skarpaste oppositionen och utan allt förbehåll uttalat sina åsigter, hvaremot den nu börjar föra ett ganska moderat språk. Man talar ock om ett närmande mellan Louis Napoleon och Emile de Girardin, hvilken sednare, som bekant, är hufvudredaktör för Presse. Democratie Pacifique har blifvit seqvesterad. Den demokratiska tidningen Liberte, som anses för organ åt Napoleon Bonaparte, Jeromes son, har blifvit åtalad för en förnärmande artikel mot presidentens person. En korrespondent berättar, att presidenten Bonaparte har för understödskommitteen låtit framlägga ett af honom sjelf utarbetadt förslag till bildande af understödsoch pensionskassor för arbetare, men att utskottet ogillat förslaget såsom bygdt på något för socialistiska grunder. Tvenne dueller hade enligt hvad förut blifvit antydt förefallit i Boulognerskogen den 22 November i följd af uppträdena i nationalförsamlingen dagen förut. Biott en pailetot blef dervid skadad: det var Segur dAguesseaus kula som träffade montagnarden Bertholons kläder. Båerards pistol klickade mot montagnarden Brives, hvarefter sekundanterna förklarade duellen vara slutad. Pierre Bonaparte har utmanat icke mindre än tre personer, nemligen: Ren de Rovigo, redaktör af Corsaire, Xavier Durieu, redaktör af Temps och A. de Lavalette, redaktör af Assemblec nationale. Annu den 23 Nov. trodde man dock att duellerna skulle uteblifva, men en Pariserkorrespondent af den 24:de berättar följande: Allmänna uppmärksamheten sys.elsatte sig i dag nästan uteslutande med Pierre Bonapartes dueller, af hvilka en ägt rum i Boulognerskogen, nemligen med redaktören af Corsaire, hr REn de Rovigo. Det hade blifvit bestämdt att man skulle göra begynnelsen med sablar, och dereter så snart en af parterna blifvit sårad, gripa till värjor. Då Pierre Bonaparte omsider blellätt sårad, ville hans motståndares sekundanter, att man skulle fortsätta duellen med värjor; men hans egna sekundanter ansågo icke såret betydligt nog härtill, samt föreslogo såsom en medelväg att fortsätta striden med pistoler. Derpå ville dock icke Rovigos sekundanter gå in. Så vidt känner man till dessa affirer. Polisen gör allt möjligt för att förhindra Pierre Bonapartes öfriga dueller, men synes knappast lyckasp. Underrättelserna från Zaatcha i Algerien gå till den 6 Nov. Belägringsarbetena fortsattes. General Herbillon väntade ännu förstärkningar. Den 30 och 31 Okt. hade man måst lefverera tvenne drabbningar med några nomadstammar, hvilkas ryttare visade sig i stort antal i närheten af Zaatcha. Dessa tvenne drabbningar skildras såsom lysande för fransmännen, och resultatet var att nomaderna drogo sig tillbaka och till större delen underkastade sig fransmännens välde några dagar derefter, emedan le lidit betydlig förlust. Fransmännens förlust var deremot obetydlig. Om de turkiska angelägenheterna cirkulerale en hop olika rykten i Paris. I hufvudsaen tyckes man vara ense, nemligen deri att aken ännu icke kan anses bilagd. En tidning vill veta, att skarpa noter ankomu it från Ryssand till Frankrike och England, i anledning f flottornas ankomst till Dardanellerna. Å anIra sidan försäkras att den Engelska lupit in lerstädes, endast för att finna en säker ankarlats, emedan flere fartyg redan hade lidit skala 0. 8. Vv. I nationalförsamlingens session den 24 Nov. fgåfvos endast betänkanden om inkomna peitioner. Af dessa var blott en enda som hade ågot intresse, nemligen angående återupprätandet utaf hertigens af Orleans staty vid Lou;ren. Församlingen antog det förberedande utkottets konklusioner, innehållande att man af olitiska orsaker ansåg sig böra föreslå att öfergå till dagordningen. Från Strasshureo skrifvee dan 29 Navemher

4 december 1849, sida 1

Thumbnail