, (Insändt.) of Innu ett litet eko ifrån den Za. chrisonsska saken. Aftonposten synes anse det icke vara nog ordadt im den Zachrissonska saken, och med anledning af len sista uppsatsen uti dess nummer 272, vill en ertius interveniens äfven urptaga den ånyo kastale handsken, medelst ett litet försök att i någon mån reda de särskilda förhållandena uti denna, med rätta, understundom kallade olyckliga, och vi vilja gerna tillägga högst olyckliga tilldragelse. Ifrån en bristfällig och ofta tanketom barnkammaruppfostran, hafva vissa lefnads-, eller rättare eikettsreglor hos den mindre refiekterande allmänheten vunnit insteg såsom grundsatser, hvilka, vackra och riktiga nog inom sin tillbörliga begränsning, dock sakna den omfattande giltighet, som fordras för en obegränsad tillämpning. Ibland sådana reglor förekommer hvad man kallar diskretion, tystlåtenbet, förtigandet af ett emot taget förtroende o. s. v. Och i anledning hära! framställer sig i förevarande fall otvunget den frågan: Har kapten Zachrisson, uti denna så ryktbar vordne sak, i någon mån brutit emot grundsatsen för diskretion, sedd ifrån moralisk eller förruftsenlig synpunkt? Vi svara härtill ett obetingadt Nej. Är ett befordringsmål en enskild fråga? Kan den enskilde såsom ett förtroende emottaga meddelandet af sin konungs skäl till ett oförklarligt missnöje, som så betydligt inverkar på individens framtid? Kan eller får en högt uppsatt man, en chef, under form af förtroende, meddela en underhafvande underrättelsen om en så hård bestraffnipg. som den af konungens onåd? Vi tro det ej! Då general Arbin på grund af sin embetsmyndighet egde, att utan al slags redovisning för sina skäl, förfoga om batterichefsplatsen, så vill det synas klart, att det icke ansågs tillfyllestgörande, att kapten Z:n gick miste om en fördel, som af den enda rättsenliga disponenten nemligen af hr generalfälttygmästaren, kort föruj var honom så oförbehäålls mt lofvad, utan att ko nungens onåd absolut måste tilläggas, såsom der etsande oanad skant6r FnbRN