Aftonbladet – 3 december 1849, sida 1

Med blixtens hastighet hade den sorgliga nyheten spridt sig i staden. Alla trängdes för att se liket, alla betogos af bestörtning och fasa. Vid första underrättelsen skyndade Jausion med sin hustru och fru Galtier — båda Bastides systrar, såsom redan är nämndt — till Faaldes hus och uppbröt här hans pulpet, i närvaro af betjenten och de båda fruntimren. Han genomsökte alla lådor och papper; att han borttagit något häraf hade betjenten ej sett. Då Bastide skulle förhöras såsom vittne, fann rättsbetjenten bonom först kl. 2 på eftermiddagen på hans gods Le Morne, beläget en mil från staden. Af rättsbetjenten påstod Bastide sig hafva erhållit första underrättelsen om mordgerningen. Blott dessa omständigheter äro obetvifladt faktiska. Staden Rhodez, krigliggande orterna, provinsen och slutligen hela Frankrike tröttnade ej att anställa gissningar och förmodanden, hvilka, vid den passionerade ifver; hvarmed man omfattade saken, snart förvandlades till afgörande bedömanden. Möjligheten att Fualdes sjelf afbändt sig lifvet måste snart försvinna. Af sjelfva sårets beskaffenhet kunde man ej sluta till sjelfmord; ännu svårare var det att förklara, huru någon, sedan ban på ett knappt verkställbart sätt skurit sig i halsen, derpå shuile hastat sig i vattnet, utan att man på stranden funnit verktyget samt blodseller andra spår. Alven tala det sätt, hvarpå han allägsnat sig från sitt hem, käppens förlust på den närbelägna gatan och många andra omständigheter deremot. Afvenså måste en annan förmodan , att det varit privat elter politisk hämnd mot den foråne åklagaren, att de rojalistiska och katolska partiernas fanatism mot den protestantiske, liberaie embetsmannen från kejsartiden utbrustit uti en mordgerning, förkastas i brist på bevis cch i anledning af de skäl till misstankor, som tycktes antyda ett mord, föranvledt af egennytta. Detta visste och trodde bela Rhodez redan andra dagen, den derpå följande trodde man sig känna mördarne, och berättade fjerde och