tare minulförsä ljningsrättighetens, samt i S 8, att alla de, som i hufvudstaden innehafva den rättigheten skola byar för sig inom Januari månads utgång ställa vederhäftig borgen för alla utskylder, som rörelsen åtfölja, samt eljest väro sin minuteringsrättighet förlustige,, så synes häraf tydligt meninIgen, nemligen: att genom dessa stadganden betaga Itraktörerna och traktörserkorna den rätt, de hittills Ienligt burskapsbref samt Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd af den 9 Mars 4838 ega, att bedrifva såväl Itraktörssom utminuteringsrörelsen, utan serskildt Itillståndsbevis, utan årligen förnyad borgen, samt emot allena den mindre afgift till staden, som sistnämnde Kongl. bref fästat såsom vilkor för måltidstimmarnes utsträckning. De skulle således blifva tvungna att underkasta sig den nya, högst betydliga beskaitningen till stadskassan, om de icke skola Ise sin rörelse alldeles förstörd; ty på sätt redan öfI verståthåällare-embetet sjelf i sitt underdåni:a utlåtande till Kongl. Maj:t af den 48 Sept. 49837 yttrat, hafva förändrade lefnadsvanor och flera folkklassers lolika förhållanden gjort måltidstimmarnes inskränkning till några få stunder af dagen alldeles olämplig. Anmärkringsvärdt måste det äfven anses, vid denna fråga, att stadens till beskattande makt upphöjde I myndigheter dervid icke hållit sig till desamma beskattningsprinciper, som rikets ständer sjelfva anIsett sig böra tillämpa, då de, på sätt Eders Kongl. IMaj:ts nådiga förordning af den 43 Okt. 1848,8 58 uvisar, föreskrifvit ait afgiften för bränvinsminuteringen fill sta!rn endast bör utgå cefter mer eller mindre förr P: rörelsen, utan stadgat ett femdubbelt större T.uimum för ssmma slags rörelse, än det som de edsvurne taxeringsmännen ansetts böra tillämpa. Deri synes framstå en motsägelse, hvilken leder tanken på en godtycklighet och orättvisa, hvilka Eders Kongl. Maj:t omöjligt kunnat åsyfta då Eders Kong!. Maj:t medgaf åt hufvudstadens magistrat och äldste, att bestämma en minimi-afgift till staden Dessa myndigheter, äfvensom öfverståthållare-embetet bade tillika bordt betrakta, att om ock för dem, som hädanefter söka utminuterings-rättighet, nya beskattningar och vilkor kunna ifrågakomma, borde dock sädant icke; och allraminst på ett så oväntadt sätt ske för dem, hvilka redan blifvit såsom borgare tillförsäkrade om denna rättighet. Nuvarande traktörer och aflidne traktörers enkor hafva, på grund af de dem i lag, författningar och borgarebref tillförsäkrade privilegier och rättigheter egnat sig åt näringen; de hafva begagnat sin kredit eller nedlagt sin ringa förmögenhet och sin omtanka i anordnandet af sina, för allmänhetens betjenande afsedda lokaler, husgeråd och effekter; men någre få månader före terminen för en sådan väsendtlig förändring, tvingas de genom nya föreskrifter, att antingen underkasta sig en i vårt land ovanlig personlig skatteförhöjning (ty den är ju personlig, då den icke lämpas efter näringsrörelsens verkliga afkomst) eller frånkännas en rättighet, hvarpå hela deras utkomst beror. Nådigste Konung! En närmare pröfoing af ordalydelsen utaf öfverståthållare-embetets kungörelse skall öfvertyga Eders Kongl. Maj:t, att förhållandet är sådant, som vi här underdånigt framställt detsamma, och att den afstadens myndigheter för bränvinsminuteringen i sam i j I I den för nuvarande burskapsegande traktörer och traktörsenkor, likväl genom omöjligheten att drifva rörelsen, under inskränkning af tiden för densamma, blifver dem påtvingad; och vi våge försäkra, att följden deraf måste för dem blifva svåra enskildte olyckor och lidanden. Då derjemte så många skäl tala för bibehållandet af deras nu gällande rättigheter, våge vi i djupaste underdånighet anhålla: Att Eders Kongl. Maj:t täcktes förklara, icke endast de vid detta årets sint burskapsegande traktörer samt traktörsenkor, utan äfven dåvarande traktörers hustrur, då de i äktenskapet öfverlefva sina män, berättigade att på grund af innehafvande burskapsbref, utan skyldighet att uttaga de i öfverståthållare embetets kungörelse af den 24 Aug. detta år, S 2, föreskrifne förnyade tillståndsbevis, eller ställa den årliga borgen för utskylderna, som i 8 af samma kungörelse omtalas, eller erlägga annan afgift för utminutering af bränvin och brända eller distillerade, spirituösa drycker, än den de redan sig åtagit, fortsätta traktörsoch bränvinsutminuteringsrörelsen under sin lifstid, så vidt de i öfrigt uppfylla den nu gällande eller framdeles för rörelsens bedrifvande gifna ordningsstadganden. Skulle Eders Kongl. Maj:t nådigst bifalla denna vår underdåniga anhållan, så följer deraf, at vi villigt fortfarande underkasta oss den så kallade arrendeafgifsem, hvilken genom Kongl. brefvet af den 9 Mars 1838 blifvit bestämd, såsom vilkor för måltidstimmarnes utsträckning; hvarvid vi endast våge i .underdånighet framställa den önskan, benämningen såsom oegentlig måtte förändras, till exempel, till frivillig traktörsafgift, att utgå till staden såsom hittills, med minst fem och högst tio riksdaler banko. Tillåt oss slutligen, nådigste Konurg, att begära Eders Kongl. Maj:ts nådiga behjertande af de svårigheter, hvarmed traktörsrörelsen i i hufvudstaden har att kämpa. Anspråken å allmänhetens sida tillväxa, såväl på lokalernas, som på förtäringens beskaffenbet och på uppassningen. Varuprisen stegras och täflans vidd beror ej allenast af näringsidkarnes antal, utan äfven af den utvidgniug somlige, med större förlager och genom djerfvare spekulationer, veta gifva åt värdshusrörelsen. Våra krafter äro dermed icke jemförlige. Vi hafva under de till stor del skenbara förmåner, som hittills varit oss medgifne, ändock endast genom ansträngd omtanka och försakelser kunnat med familj lefva och fullgöra våra skyldigheter mot staten, staden och enskilte. Ett öfverskott af Etthundra rikdaler om året har varit högst få förbehållet. Att nu af oss utkräfva en sådan ytterligare beskattning, vore att lemna många till ett säkert armod, genom den plötsliga förändringen i deras ställning. Enskilte förbindelsers underlåtande; bohagens förlustgifvande försäljning; alla de olyckor, som bristen på utkomst medför; se der för de flesta den säkra följden af en sådan våldsam skiftning. Och dessa förhållanden måste i sin mån inverka menligt, äfven på den allmänna ställningen. Vi bedje derföre underdånigt att Eders Kongl. Maj:t täcktes skynda till desse, i sin välfärd hotade undersåters bjelp, emedan eljest redan med nästa års början, den nya beskattningen skall inträda med sina förändrade ordningsstadganden, och den ifrågavarande samhällsklassen icke i allmänhet äger nog styrka för att bära en sådan börda. Med djupaste undersåtliga vördnad 8c. Här följa underskrifter af 40 traktörer, För att sätta allmänheten i tillfälle, att full ständigt bedöma frågan. bar äfven blifvit begärdt rum för nedanstående af societetens hufvudman och deputerade ingifne underdåniga besvär i anledning af öfverståthållareembetets utslag af den 20 sistl. November. Denna besvärsskrift är af följande innebåll: Stormäktigste, allernådigste Konung! Då Traktörssocieteten i Stockholm härmed går att anföra besvär emot ett af öfverståthållareembetet den 20 November inevarande år gifvet utslag på societatenz hecäran natt. enär äfverstäthållareemhetet. uti nianhang dermed beslutade afgift af ett hundradej riksdaler banko om året, ehuru icke direkte pibju-) Mm Mm — — mm I — SS rr rr