Aftonbladet – 26 november 1849, sida 3

— Läroverksfrågan. I Westerås går det rasande motigt att få herrar konsistoriales att bekänna kort för regeringens beslut angående läroverks-organisationen, hvilket synes af följande i Westmanlands läns tidning: För 44 dagar sedan redogjordes för skolfrågans behandling härstädes och visades i hvad skick den då befann sig. Sedan dess har eforalstyrelsen, i stäljet för att bifalla den af pluraliteten af ledamöterna i sammansatta kollegiet den 2 dennes beslutade successiva förändringen af läroverket, förmedelst 4:a klassens af gymnasii sammanslående med skolan, utsatt ett nytt sammanträde med samtlige lärarne, att hållas den 46 dennes. Vid denna sammankomst uppträdde samnlige skolans lärare, och, med biträde af en och annan gymnasii-lärare, yrkade att, enär de vilkor, som voro fästade vid den förut beslutade medelvägen, icke blifvit af eforalstyrelsen uppfyllda, så att ifrågavarande 1:a klass af gymnasium nu genast kunde med skolan förenas, att hela gymnasium måtte med skolan -så fort som möjligt sammanslås Lill ett enda läroverk. Dertill trodde man sig så mycket mera befogad, som det icke vidare förefunnes något skäl, hvarföre man skulle frångå den af Kongl. Maj:t i cirkuläret af den 4 Juli anbefallda föränringen. I sammanhang med detta beslut uttryckte samma pluralitet den åsigt, rörande ordalydelsen och rätta andemeningen af det kongl. cirkuläret, vara att äfven de befullmäktigade gymnasiilärarne skulle kunna åläggas tjenstgöring vid det förenade läroverket, enär imnesfördelningen kunde så uppgöras, att ingen af dessa lärare behöfde åtaga sig annan eller lägre undervisningsskyldighet än den, hvartill de vid gymnasiet varit förbundma, en åsigt, som af minoriteten så mycket mindre kunde godkännas, som blotta den omständigheten att behöfva deltaga i ett kollegium, der man icke allenast vore förbunden att afgifva betyg åt lärjungar på gymnasiistudiet, utan ock åt dem som tillhörde skolans, skulle medföra en föränlring i göromål och åligganden, och man dessutom, enligt en och annans förmenande, enligt cirkuläret, ej vore berättigad besluta hvarken föreningen af de båda läroverken eller deras fortsatta särskiljande. Efter att hafva afgifvit denna protest, trodde sig denna minoritet ej hafva något vidare vid mötet att skaffa!! Då man deremot upplyste, att nu föga iterstod att öfverlägga om, och minoriteten sålunda qvarstannat, trodde man sig ej böra lemna oanmärkt, huru just de personer, som inom kollegiet utgjorde minoriteten, skulle komma att inom eforalstyrelsen bilda pluralitet, och sålunda bestämma frågans utång i första hand. Af sådant skäl trodde man närvarande konsistorii-ledamöter vara af jäf förhindrade alt frågan inom konsistorium behandla, och att nya ledamöter borde för sådant ändamål adjungeras. Slutligen utsågs en kommittå af trenne ledamöter att uppgöra hufvudgrunderna för ett förslag till skolans och gymnasiets sammanslående i öfverensstämmelse med pluralitetens beslut, och kommer, så snart detta förslag blifvit färdigt, nytt sammanträde att äga rum.