CHRISTOFFER CARLANDER, a Assessor i Kongl. Sundhets-Collegium; Minnesteckning. Tal hållet i Svenska Läkare-Sällskapet på dess Högtidsdag den 3 Oktober 1848 af P. H. MALMSTEN. Med Tillägg och Upplysningar. Häft. 4 Rdr 46 8. Tiduingen Bore för den 19 sistl. Augusti yttrar härom: Denna minnesteckning, som i början af sommaren blef synlig i svensk bokhandel, förtjen r, så väl i och för sig som isynnerhet för den man, som är dess föremål, en större allmänhets uppmärksamhet. Vi rekommendera. den derför, åt så väl insom uWVändska läsare. Carlander var en af svenska läkarecorpsens utmärktaste och mest aktade medlemmar, och sent, om någonsin, menskligen att tala, skall hans namn försvinna ur svenska läkarekonstens annaler. Det tillnamn af dödläkare, som ban erhöll i Stockholmyder han,sedan han der som läkare egentligen upphört alt praktisora, tillbragte sina sista lefnadsår, visar tillräckligt hvad han var och-hur han ansågs. När den yttefsta nöden stod för dörran, då ingen annan kunde hjolpa, då rådförde man sig med Carlander, han var den Gud, som skulle återgifva lif åt den slocknande lifsgnistan, som skulle rycka den döende ur plågans och den kalla dödens famn. Kunde ej han, då var allt förbi. MeåCarlander var utmärkt ej blott som läkare, han var det äfven som menniska. Närvarande minnesteckning, lemnar derpå talrika bevis, såväl i de handlingar, som framhällas, som i de bref, hvari Carlander för sina vänner, isynnerhet Gistrn, utgjuter sit hjerta och sin själ. . Slatligen ett ord om sjelfva teckningen. Vi kände ej arlander personligen, men de, som kände honom, hafra iatygat. teckningons; träffande sanning. Föröfrigt har tecknaren bilagt talrika bevis för sin samvetsgranna och trogna uppfattning och återgifning af Carlanders bild, i de bref och anteckninzsar, ur ett serdeles rikt förråd, som Carlander efterlemnat, så att läsaren sjelf blott vid jemförelse med dem kan pröfva teckningens sanning. Carlander tycks stå lifslefvande för oss. Som sitt föremål är teckningen rättfram, skarp, flärdlös, enkel och klar.