Aftonbladet – 19 november 1849, sida 3

Doktorn lyckades slutligen öfvertala den stackars ngelskan att afstå från planen att gå upp ensam i olonnen. Deremot gaf han henne tillstånd att gå å Theatre Francais förstaigången som man der gaf komedien De båda engelsmännen., OMNIBUSARNE, säger en Engelsk tidskrift, måte med rätta räknas till de föremål, som i den sedare tiden hafva utöfvat ett betydligt inflytande. Deas historia är af större vigt än man skulle tro. Dessa sociala beqvämligheter hafva revolutionerat le största hufvudstäder i Europa. De uppfunnos år 1827, och redan år 4830 störtade de den äldre Bourvonska linien. Den tillfälliga omständigheten, att en ;mnibus vältat omkull, framkallade först tanken på n harrikad, och omnibusen utgjorde länge en väentiig beståndsdel af den byggnad som förändrat iela revolutionsvetenskapen. Den kullstörtade vagnen bragte en monarki på fall. Sedan den tiden har omnibusen rest rundtomkring rela Europa. Här i England har den blifvit ett fredigt och sundhetsbefordrande redskap, med hyars tillhjelp hela verlden blifvit satt i stånd att bo utanför London. Sakförare, köpmän, konstnärer och vetenskapsmän, som förut voro instufvade i de små husen ;ch trånga gränderna vid Fleetstreet och Cheapside, kunna nu med omnibusens bistånd uppehålla sig i ryggliga cottages utanför staden. Det förra århunIradets Johnsoner och Goldsmitlher samlades i inkränkta lokaler och qvalmiga gästgifvaregårdar, enedan inga omnibusar funnos. Det är icke så många ir sedan det gick endast en karet en gång om dagen nellan Hampstead och Lerdon mot betalning af 48 sence (nära 4 rdr bko Nu kan man köra från Charing Cross till hvilken punkt som helst i Londons örstäder och när som helst på dagen för sjettedelen Sf denna summa. Denna förändring i befolkningens fördelning har git betydligt att förhöja värdet af egendomarne derna och förminska dödligheten i London. Civilisationen har skördat många triumfer; den har oyggt pyramider och flottor, tempel och tunnels; men len har sällan uträttat något för menniskoslägtets ysiska välstånd, som öfverträffar resultaterna af halfsenny-ångfartygen och penny-omnibusarne. — ETT NYTT UNDERVERK. Uti Madrid har edan någon tid bedrifvits en stor dyrkan med en unna vid namn Patrocina, till hvilken stora flocjar af allmoge äfvensom af det lägre folket i Madrid railfärdat. Denna nunna hade den märkvärdigheen att på hennes kropp syntes sårnaderi ytan preist på samma ställen på hvilka Christus vid korsstelsen var genomborrad, sisom båda händerna, föterna och sidan. De troende täflade om ynnesten tt få se och kyssa dessa sårnader samt att erhålla sitar af de plåsterlappar som den heliga systern besagnat för att läka dem. Och talrika offer strömnade till klostret der underverket visades. Slutlien gick det likväl så långt, att regeringen fann sig öranlåten blanda sig i saken och uppenbara för allnänheten att alltsammans var ett prestknep. Nunan tillika med en pater Fulzencio som äfven speat en roll i sista ministerkrisen arresterades. Detta rar, enligt kvad en tidningskorrespondens skrifver, väckt den yttersta förbittring bland kyrkans, män om nyss förut trodde sig hafva öfvertaget i makten; nen olyckligtvis våga de icke röra på sig, emedan nan vid visiation bos den vördnadsvärde patern unnit i hans gömmor en hel samling bref af den religa systerns hand, hvilka skola ej blott vittna om n nästan för mycket öm vänskap emellan honom ch nunnan, utan äfven till uttrycken skola vara af tt ganska verdsligt innehåll. Denna skandal beraktas af upplysningens vänner såsom en lycka, emelan det öppnar ögonen på mången som förut varit olullad i blindhet af det ofvannämnda taskspeleriet.