Aftonbladet – 16 november 1849, sida 1

ning. Afven det katholska partiet synes vilja af lägsna sig från kabinettet, så !ramt detta, så Isom det säges, återtager Falloux lagförslag on undervisningsväsendets organisation. Huruvid emedlertid dessa möjligheter skola blifva verk lighet, skall väl snart visa sig; begge partier nas närvarande ställning är i alla fall falsk. Saint-Beuve har framlagt ett förslag angå ende den allmänna undervisningen, som står stark opposition mot Falloux lagförslag. D hufvudsakligaste bestämmelserna äro följande ål 1) Det franska universitetets nuvarande or t ganisation bibehålles. 2) Universitetsrådet återställes enligt förord Iningen af 1808. 3) Universitetet ensamt har rätt att utdel -Igrader; intet testimonium i afseende på stu dier fordras för att blifva bachelier es let tresn. General Baraguay d Hilliers har i genera d Hautpouls ställe blifvit utnämnd till chef fö r expeditionskåren i Italien, dock sannolikt uta att dermed förena någon diplomatisk befatt ning. Tidningarne från Algier innehålla sednar underrättelser om general Herbillons expedi tion mot Zaatcha. Den 20 Oktober företog en ny storm, hvarvid fransmännen dock blefv tillbakaslagne 1red betydlig förlust: 17 ma stupade och 80 sårades, hvaribland flera offi cerare. Koleran anställer stora förödelser i Alge rien. På en dag, den 21 Oktober, hade döds Ifallens antal i OÖran stigit till 228. Invånarnt läro gripna af en panisk förskräckelse och fly inåt landet. Den arbetande klassen, i synnerhet större delen deraf, som består af spanjorer Järo slagne af skräck. Man kan icke finna folk för att begrafva de döda och den mi:itäriska Imyndighesen har sett sig nödsakad att tll detta arbete uttaga soldater från straffkompanierna., En Tysk tidning innehåller följande korrespondens från Paris: Herrar Odilon Barrot, Dufaure et Comp. hafva varit det samma för Frankrike, som våra vänner Camphausen, Beckerath m. fl. för oss, :endast med den skillnad att de sednare hade ; mindre politisk talang än fransmännen. De förstnämnda röna nu emedlertid samma öde, som deras tyska kamrater. Deras affall hämnar sig på dem sjelfva, de måste låta sig bortjagas, utan att någon beklagar förlusten. Det bortkörda, ty vi kunne icke säga det entledigade kabinettet har gjort än mer ondt, än att hafva tjenat den inoch utländska reaktionen, d. v. s. republikens fiender; den har ock genom sin halfhet och karakterslöshet förskämt utvecklingen af Frankrikes nya tillstånd. Det har icke låtit öppet afrätta den demokratiska principen, utan velat döda den genom en förruttnelseprocess ; det har derigenomåstadkommit, att Frankrike återigen endast kan räddas genom svåra kriser. Odilon Barrot slår sig för sitt bröst och bedyrar att han är en redlig man; men i hvilket tillstånd af förvirring lemnar han Frankrike? Man må icke tro, att vi gilla de från presidentspalatset utgående obestämda planer och vänta Frankrikes räddning af en Louis Napoleon; men till och med den lilla ministerbortjagningskomedien, det öppna hån, hvarmed 0. Barrot och Dufaure stördes i sitt arbete, har sitt goda med sig. Den uppfriskar allmänna opinionen. Ingen menniska anlägger sorg efter de afgångna ministrarne; tillintetgörandet af tierspartiet, som representerades af O. Barrot och Dufaure, var en nödvändighet; till och med om det skulle ske genom presidents-kamarillan. Härpå skall nu följa en total upplösning inom d n parlamentariska majoriteten, många lö. ner skola dö-bort, om ock lögnen än länge kan åter upplefva och komma till välde under andra former. Thiers, Mol och Berryer skola trängas in i en helt olika ställning; och om äfven ingen öppen brytning ännu skett mellan kammarmajoriteten och Louis Napoleon, så hållas dock ! alla sinnen skärpta genom vissheten, att den hvarje ögonblick kan inträffa med sina vid-, sträcktaste följder. Man lefver heldre under möjligheten af de största kriser och stormar, ; in under denna storartade förruttnelseprocess,; varmed det störtade kabinettet lyckliggjort Frankrike. Den hittillsvarande majoriteten i lagstiftande örsamlingen skall hädanefter svårligen kunna nålla så fast tillsammans som hittills; den utsöres till en del af en hop folk, som icke , ölja någon egentlig princip, utan endast gifva I vika för effekter och impulser, och hvilka äfven skulle kunna låta bruka sig af presidenens kamoarilla-kabinett, lika väl som af någon I innan fraktion. Thiers och Mole hafva emellertid på ettl, edsamt sätt blifvit störda i sina förhoppnin-2 sar; och att de blifvit störda är alltid en lyckas ör Frankrike, om ock stöten kommit från ett!o itet napoleoniskt snedsprång. h Med den Odilon-Barrotska ministerens af-! ägsnande har en princip blifvit störtad, nemigen tiers-partiets princip, hvilken för Frank-g, ike var högst förderflig, och deremot hart nan endast fått små ökade bekymmer för de 1; emliga afsigterna hos en person, som i öfrigt cke är känd såsom någon serdeles kraftfull!t van. Hela det nya kabinettet förefaller såsom 1a tt obestämdt uttryck af de napoleoniska önsk-d ingarne. Men med obestämda afsigter låter!dq indet icke regera sig i längden, och händelerna mogna här alltmer för en slututveckling, i!o rots af hufvudkomedianternas karakterslöshet. sg Men Napoleon har gått in på en väg, derbi an ej länge kan stå qvar, utan att vika an-O ngen åt höger eller åt venster; halfheternaK unna väl ännu fördrifva någon tid med en!E vag, ehuru segsliten strid; i längden måstelh: a 11 hlifva das I galan Dess st oo con IL 1 PT NN NN