Slutligen äro vi föranlåtne till en erinran vid herr Janssons skrift. Det synes nemligen aftonen deruti, att han ansett sig vara al oss angripen genom de artiklar, som rörande denna sak varit införde uti Östgötha Correspondenten. Förhållandet härmed är följande. Sedan nyssnämnde Tidning i silt blad för den 8 Augusti intagit en underrättelse, att till redaktionen blifvit insände ett par uppsatser (om hvilkas ursprung herr Jansson måjligen icke är okunnig), hvilka uppsatser skulle handla om vissa fraktförhållanden på Götha kanal och vara på det högste komprometterande för några affärsmän i en af Linköpings grannstäder; så öfverskickade vi, med omgående post, till samma redaktion de handlingar rörande saken, som då voro i våra händer, med den ankla anhållan att redaktionen behkagade taga kännedom af de samma, innan redaktionen bestämde sitt omdöme i denna sak. Vi berättade eller framställde sjelfva icke hvad Som passerat: vi endast lade fram handlingarne, öfverlemnande åt redaktionen att urskilja, om vi hade nägon skuld i hvad som skett. Med den rättskänsla som, till heder för red.sktionen af Östgötha Correspondenten, icke är uti den Tidningen sällsynt, omfattade edaktionen det tillfälle, som dessa faktiska upplysningar lemnade, att lägga i dagen icke blott huruedes det icke var Interessenterne i Norrköpings Bomalls spinneri, som komprometterades genom hanlelsen i Motala, utan äfven det anmärkningsvärda uti kanal-tjenstemännens förhållande och åtgärder, i Uscende på ifrågavarande laster och deras ägare. — Skulle Tidningens exposition af dessa förhållanden, huru efter vårt omdöme, lika opartisk som frimolig, hafva misshagat herr Jansson, så hafva likväl vi deri ingen del. Vi framlade de för oss tillgängiga handlingar; vi begärde inter försvart, än mindre nläto vi oss i ett angrepp; vi erbjödo blott några acta för att möta ett aldeles omotiveradt, under nonymitetens skydd tillernadt offentligt anfall emot 33, Detta svar har kommit att fördröjas längre, än vi nskat. Anledningen dertill har varit, att vi först len 44 sist. October erhöllo herr slussinspektoren Dahlbergs sluträkning öfver de afgifter som borde rläggas för de 3 sista lasterne, och till hvilka vi ångt förut deponerat penningar hos vår kommissiovär i Motala. Desna sent omsider erbållna räkning, om är daterad Motala den 29 Sept. 1849, önskade hafva i våra händer innan svaret afgafs, churu i för närvarande afhålle oss från anförande af de nmärkningar, hvartill herr Dahlbergs berörde räking, jemnförd med en ännu sednare uträknirg