Aftonbladet – 8 november 1849, sida 1

SALA CH Haut SKUIU IJ0P UC OlYCK om oOtvergått Slesvig (?) att nu se genom stilleståndet förhållanden beredas, som syfta ait söndra den slesvigholsteinska staten, och hvarvid rätt och lag trampas under fötterna.s Fian sade, äfven ibland annat: Den ursprungligt enkla tråden ai slesvigholsteinska angeiägenheten har, då fiera blandat sig i saken, slutligen blifvit så om punnen och trasslad, att det nu blifvit en vrak knut. Kanske kunna diplomaterna ännu 1 den; men vore det ock Försynens vilja, ati den måste sönderhuggas. så skulle nog den A!cexander uppstå, för hvilken det skarpa svärdet icke skulle brista. Men svärdet skulle då lätt kunna hugga vidare, och måtte alliså de akta sig, som betrakta sig allena såsom med Guds nåde, och de som stärka dessa i en såda ty eljest kunde lätt ske, att menniskorna icke längre hade något förbarmande med den l Vederbörande departementschefer uppträdde derefter med sina förslag; den för linansangelägenheterna till och med med budzeten för 18530. Men det tyckes, som man icke hade hopp att se den afslutad. En deputation af det tyska partiei i Flensburg har haft en audiens hos engeiske öfversten Hodges, tredje mannen i landslörvaltningen i Sles ig, för alt öfverlemna honom ett på engelska öfversatt exemplar af deras bekanta Berlineradress. De slesvigholsteinska tidningarna äro mycket obelåtna med resuitatet af denna audiens. För det första talar öfversten icke tyska; dernäst hade han den oartigheten att låta deputationen förstå, det han ansåg det egentligen vara den sämre delen af populationen i Fiensburg, ja rent ut sagdt, endast mobben, som vore tysk; den öfriga befolkningen var enligt hans öfvertygelse dansk. Vidare tillät han sig att benämna den svartrödgyldne flaggan för ett ,uppstudsighetens tecken, o. s. v. Dessa prof må vara tillräckliga — heter det — för att karakicrisera mannen. För öfrigt uppgifver en annan tidning att öfversten skall hafva försikrat deputationen, att någon delning af Siosvig ej skulle komma i fråga, men att bo: skulle erhålla en liberal författnin många infödda embetsoch tjen-te möjligt. Kommendanten i Eckernförde skall hafva låtit fråga Sten Bille, då denne lezat utanför viken med några danska krigsskepp, vad han der ville; hvartill Bille endast -hall hafva svarat med en annan fråga, huruvida hh: kommendanten, ,äfven vore kommendaut öfver Östersjön. SPANIEN. I Madrid gick det ryktet att en befallning afgått till general Cordova, att genast lemna med hela sin expeditionskår det romerska området, samt återvända till Spanien. Regeringen skall bafva bevis i händerna, att den i Rom regerande kardinalskommitteen icke varit främmande för de sista tilldragelserua i Madrid. Dessa synas likväl icke varit af synnerlig betydenhet, ty konungen har nu, a! höga politiska skäl, beslutat att blifva qvar : hufvudstaden och skall blifva titularguvernör öfver palatset. Narvaez makt synes vara starkare än förut. Den af alla fromma, hyllade Undrens, syster Patronicia (en syster til! en marherre hos konung Fransisco) som hade dagliga syner, hvarvid hon skådade nöd: adigheten att störta Narvaezska ministeren. har blifvit sänd till Badajoz. Grefve St. Luis (Sartorius) tros blifva krigsminister och tio:ve Miraflores har blifvit president i senaten. Finansministern hor påbjudit, att a!la statsinkomster, med undantag af dem son: blifvit anvisade till serskilda ändamål, skola direkte ingå till skattkammaren. FRANKRIKE. Genom officielt budskap har republikens president den 31 Okt. e. m. underrättat nationalförsamlingens p esident, att d:.n nuva: onde minisleren icke mer äger bestånd. Man ville veta att general dHaupoult erhållit uppdrag att bilda en ny minister. Enligt en annan uppgift, en telegrafdepesch i Nationalzeitung, från Paris af den 1 Nov. var det frolg, som fått nämnde uppdrag. Dagarne förut hade en hop rykten gått om en nära förestående statskupp, ministerföränlring och stämplingar af de monarkistiska Par.ierna. OQO. Barrots org n LOrdrex har i anedning deraf gifvit lugnande försäkringar om :egeringens afsigter, hvilka så mycket mindre kunde vara farliga, som ingen tvedrägt fanns nellan de båda statsmakterna, den lagstiftande och den verkställande. Samma blad gifver emellertid det råd att örebygga en möjlig konflikt genom ministerens nodifikat:on i högra sidans anda, men icke i len venstras, såsom republikens president synes önska. Någon efterträdare efter Falloux hade ännu cke blifvit officiellt bekant. Man ville veta tt utnämningen icke skulle ske, förr än Corelles, den förmodade efterträdaren, ankommit rån Rom. Corcelles, hette det vidare, var isserligen ifrig katholik, men hörde dock till en strängt konstitutionella fraktion af majoiteten, som hittills besatt hela ministeren med ndantag af Falloux och Rulhitres. Ministörförändringen synes i öfrigt bafva vat en följd af Falloux? afgång. Man hade ock ;mligen långt förut spått att han skulle draga ela ministeren med sig. Hvad Falloux sjelf beträffar, hade han ännu ke rest längre, än till sina gods nära Anjou, euru det förut blifvit uppgifvet, att han för sia elsas skull ämnade resa till Nizza. Vid afskedsppvaktningen lärer presidenten Bonaparte emelrtid hafva önskat honom lycklig resa — till aöta. I sammanhang med ryktena om en föreståide ministerförändring berättades äfven att publikens president haft samtal med general Wvaignac och A. Marrast; general de Lamociere skulle snart återkomma från Peters— Pe Nr -STU! At VASS