Aftonbladet – 2 november 1849, sida 1

GREFVINNAN HORTENSIA. AF MERY. ÖFVERSÄTTNING FRÅN FRANSKAN. I. PERSONALEN. Det är ganska angenämt, att en vacker söndag lyssna till aftonklockan på torget Annunciata i Genua. Jag ville väl kunna beskrifva det behag man erfar, då man betraktar denna lefnadstafla, delvis eller i sin helhet; kyrkans stora skepp med dess präktiga marmorkolonner, ångan af rökelser och slocknade vaxljus, som beslöjar och kringsväfvar helgedomen: skeppens hemlighetsfulla dunkel och solens bländande glans, som leker på de yttre byggnaderna: religionens och verldens fröjder förenade med detta italienska behag, som ingenting utesluter och förskönar allt. Mängden af sysslolösa och nyfikna var, den sista söndagen i Maj 1833 ännu större än vanligt, antalet af damer ansenligare, och det var lätt att gissa på den långa raden af ekipager, som stannat framför palais Mari, att det vackra könet af Genuas adel hade bevistat aftonsången i Annunciatan. Det uppstod en liflig rörelse af nyfikenhet bland den närvarande ungdomen, då en dam, som tycktes utmärkt skön till hela sin person, gick ut ur kyrkan och gjorde ett tecken med solfjädren till sin kusk, i det ögonblick denne närmade 515 med en öppen kalesch. En äldre man bjöd henne armen, och en hastig skymt af missnöje visade sig på hans ansigte då vagnen aflägsnade sig, och hans förtjusande följeslagerska yttrade den önskan att gå hem till fots genom Strada Balbi. Två unga personer hade med synnerlig uppmärksamhet följt damens alla rörelser. Den ene var sicilianske grefven Fabiano Val di Nota, en rik herre, mycket på modet i Genuas s0