Aftonbladet – 30 oktober 1849, sida 2

Vid Läroverksfrågan. Såsom bekant, har.den nyligen timade händelsen i Westerås icke väckt ringa uppmärksamhet, då man der sett ett konsistorium finna sig tillbörligt, att vägra uppfyllandet af en från Kongl. Maj:t utgången befallning. Mången har till och med haft svårt att rätt fatta möjligbeten af hela tilldragelsen; hvarföre, då underrättelsen derom, med åtföljande detaljer, stod att läsa i Wesimanlands Läns Tidning, man i början ville anse notisen behäftad med någon dunkelhet eller misstag. Våra läsare torde också påminna sig, att vi sjelfve anförde den med uttryckligt tillkännagifvande, att den förunderliga olagligheten icke af oss debiterades hrr konsistoriales, utan att vi endast meddelade den inlupna berättelsen, sådan denna var. Emellertid hafva vi nu tagit kännedom af handlingarne; och något vidare tvifvel om förloppets verklighet kan desto mindre uppstå, som till och med redan i går ett bref afgått från Kongl. Maj:t till Westerås konsistorium, hvilket bref vi här nedanföre in extenso införa, och hvaraf synes, att Kongl. Maj:t, med bifall till hvad skolans rektor (hv Westerlund) och samtlige skolelärarne (d. v. s. Collegium scholasticum) i besvärsväg andragit, genast och ex incommunicato förständigat konsistorium att skrida till den åtgärd, som det, till följe af nåd. cirkuläret den 6 sistl. Juli, längesedan borde hafva vidtagit, men hittills vägrat, nemligen att foga anstalt om sammanträde mellan gymnasii och skolans lärare gemensamt, för att rådslå om sättet för de begge läroverkens sammanslående till ett enda, med mera som cirkuläret innehåller. Sjeifva den omständigheten, att Kongl. Maj:t afgjort målet utan att ens infordra konsistorii utlåtande, eller ex incommunicato såsom vi nyss nämde, ger det hels litet grand syskontycke af en skrapa, och denna så mycket mera välförtjent, synes det som här icke var frågan om några enskilde mäns yttrande af sin öfvertygelse och tanke i