Aftonbladet – 26 oktober 1849, sida 2

gagna menniskokraften till drifvande af mekaniska inrättningar. Vi måste tillstå, att vi, med all önskan af framgång i detta hänseende åt hr Juringii trampkors, likväl ända hittills något litet hört till de tviflandes antal; men helt nyligen haf ve vi öfvervarit ett försök, som utan att ännu till fullkomlig visshet bestämma vårt omdöme, likväl gifvit ett så vackert resultat, att nyssnämnda tvifvel börjat vika, och vi anse detta försök så intressant, att en kort beskrifning derå kan förtjena offentligen meddelas. Detta försök har skett med trampkorsinrättningens anhringanide. på en båt af 40 fots längd, eller omkring dubbla storleken af de vanliga vefbåtarna som begagnas här på strömmen, och hvilka sednare framdrifvas med skofvelbjul som vefvas af fyra personer. Hr Juringius har i aktern å denna båt låtit anbringa en skrufpropeller af en alns diameter, hvars axel går in i båten, och i andra ändan är försedd med en liten dref, som genom utvexling kommunicerar med tvänne. kuggbjul, hvilkas båda axlar jemväl ligga utefter båtens längd och äro försedda med tre trampkors på hvardera sidan. Hela denna utvexling synes vara gånska ofullkomlig i anseende till båtens smala dimension och grundgående, emedan det förra gjort att trampningen måste :beräknas med två steg i sekunden för att erhålla någon hastighet i skrufvens kringdrifvande, och drefven måst göras af så liten diameter, att en betydlig kraft går förlorad i friktionen, och båtens grundhet (då den ej var fullastad) gjorde att skrufven ungefär till hälften var synlig ofvan vattnet och således ej kunde agera med full kraft. Det oaktadt visade det sig, att fyra trampare, förut alldeles ovana vid denna rörelse, voro i stånd att på en kortare distans verkligen hålla machinen i rörelse med nära två steg i sekunden, hvilket åstadkom omkring 200 revolutioner i minuten af skrufven, och hvarvid båtens fart motsvarade nära fyra knops fart. Vid närmare påseende syntes det likväl, att detta var ett ofördelaktigt sätt, emedan en så hastig trampningsrörelse svårligen kan länge uthållas af samma personer. Ett annat experiment deremot syntes mera lofvande, nemligen att två personer under ett kortare moment, men tre personer uthållande, kunna med lätthet röra machineriet med ett steg i sekunden, hvilket åstadkommer en framfart motsvarande två knops fart, eller ungefär lika med de hälften så stora kullbåtarnas vanliga hastighet, då de vefvas fram af fyra personer; och man behöfver blott se båten för att öfvertyga sig att en sådan hastighet med en farkost af den storleken omöjligt skulle kunna af tre karlar vinnas medelst roende eller med den vefinrättning som finnes på kullbåtarna. Det synes till följd häraf intet tvifvel underkastadt, att om en större skruf kunde anbringas, så att icke så många revolutioner i minuten erfordrades för att ernå en sökt hastighet, samt om utrymmet eller ett annat arrangemang kunde medgifva användandet af en större dref å skrufaxeln eller en annan inrättning som minskade friktionen, så borde det knapt blifva någon svårighet för fyra man med två till ombyte att framdrifva denna 40 fots långa båt med fyra knops fart i timman, ett resultat som visserligen icke under motsvarande förhållanden hittills kunnat erhållas medelst menniskokraftens användande. Det bästa sättet i allt fall, att komma ifrån gissningarnas område in på visshetens, vore naturligtvis om tillfälle gåfves att anställa komparativa försök, antingen medelst olika hältygs begagnande åå tvänne precist lika stora båtar, eller genom ombyte af olika häftyg å samma båt och hastighetens mätande med användning al menniskokraften på olika sätt. Sådana jemförande försök lärer väl hr Juringius icke mäkta att åstadkomma, utan att räkna det han af förklarliga skäl hyser en serdeles förkärlek för sin egen id; men månne det icke skulle löna mödan i vetenskapens intresse att för det allmännas räkning derföre uppoffra en obetydlighet, sedan man nemligen öfvertygat sig att den ofullkomliga inrättning, vi här beskrifvit, ändock kan gifva en skälig anledning att taga saken i betraktande. En af hr Juringii favoritideer med trampkorsets användande är att anbringa dessa häftyg, jemte skrufpropellern, på kanonslupar och örlogsfartyg i allmänhet, för deras framförande under stiltje, då sjelfva drifkraften, nemligen ett stort antal manskap, som vid sådana tillfällen har föga eller ingen sysselsättning, således är att tillgå för intet. Vi kunna icke neka, att något mera än en blott förflugen tanka synes oss ligga uti ett sådant förslag, och att det sannolikt skall börja fästa uppmärksamhet på samma gång som man öfvertygat sig om sjelfva trampkorsets verkliga användbarhet. Tankarna kunna ej vara delade om fördelen af att sålunda möjligen kunna göra de stora sjökrigskolosserna rörliga äfven i lugnt väder, om det också vore med en obetydlig hastighet. Det är i detta afseende som vi tillönska hr assessor Juringius, att man måtte utan afseende på det löje som hittills från allmänhetens sida vanligen väckts af hans mekaniska funderingar, och hvilket han kankända till någon del sjelf förskyllat genom sin öfverdrifna optimism, skänka uppmärksamhet och fair play åt det experiment, hvarmed han nu ånyo vågat sig ut på djupet. Vi tillstå uppriktigt att det skul.e fägna oss om den gamle mannen, som vid 67 år ännu med gladt mod kan ställa sig att sjelf arbeta på sitt trampkors, under en sannt troendes brinnande inre öfvertygelse om de stora verkningar denna. uppfinning en gång skall medföra, slutligen kunde äfven inför en opartisk vetenskaplig undersökning vinna seger åtminstone till en del för denna lefnadside. — NA . LITTERATUR. Ny Tidskrift för Lärare och Uppfostrare 4:de och 5:te häftena. Slut från föreg. nir.