Aftonbladet – 23 oktober 1849, sida 2

Article Image
VO försedd med någon af de nyssnämnda förmånerna, till ett fullkomligt omyndighetstillstånd i politiskt afseende. Det sednare partiet sönderfaller äfven i flera afdelningar, hvilka man kallat dels konservativa, dels grå, och med hvilkas närmare definierande vi nu icke behöfva uppehålla oss. Det är utan tvifvel för att finna ett slags förmedlande f princip eller en jemkningsutväg mellan dessa båda partiers ytterligheter, som man fästat sig vid den ideen, att i och för valen till riksdagsmän indela folket i tvenne eller flere olika valberättigade klasser, så att de, som hafva en viss större förmögenhet, eller tjenst i staten af en viss rang, eller betala en viss högre skatt för yrken, få välja omedelbart; alla öfriga åter, nemligen de som ej äro helt och hållet uteslutne, få utöfva en sådan rättighet medelbart genom att utse valmän, som sedan sammanträda och välja riksdagsmännen. Föreställom oss nu, till utförandet af en sådan plan, alla de valberättigade indelade i två stora afdelningar. Det blir då klart, att bestämmandet af den gränslinie i afseende på qvantiteten af förmögenhet, rang eller andra egenskaper, som bestämmer afskärningen mellan de båda afdelningarne, hvilka skola välja hvar för sig, måste utöfva ett vigtigt inflytande på karakteren af valen. Antag t.ex., att inom en viss större eller mindre del af landet 1000 personer välja direkt och 10,000 personer indirekt, samt att hvardera afdelningen skulle tillsätta 10 riksdagsmän, så säger oss en enkel arithmetisk slutsats, att hvar och en af de direkt väljande äger Yiog:del, men hvar och en af de indirekt väljande blott Yi ooo:del i tillsättningen af enriksdagsman; det vill säga att de direkt väljande äga tio gångerl så stor rättighet som de indirekt väljande. Flyttar man strecket än vidare, så att t. ex. blott 800 komma in bland de direkt väljande, och de återstående 200 nedflyttas bland de indirekt väljande, så erhåller hvar och en bland de direkt väljande en femtedel större rättighet, hvaremot de indirekt väljandes andel, på personen räknadt, ytterligare förminskas, ehuru icke i samma proportion. Vidare är det tydligt, att i samma mån, som de direkt väljandes klass genom en sådan nedflyttning komme att mera uteslutande blifva sammansatt af de aristokratiska intressen, hvilka bildas af den större förmögenheten, den högre rangen, den högre och privilegierade akademiska lärdomen eller embetsmannameriterna O0. s. V., i samma mån måste detta äfven utöfva ett mera bestämdt inflytande på den politiska karakteren af de riksdagsmän, som denna afdelning utser, och ett sådant inflytande blifver ännu så mycket större, om man dertill lägger, att vissa ännu mera inskränkande vilkor skola iakttagas för valbarhöten till riksdagsmän inom en viss afdelning af sjelfva re presentationen, eller inom den ena kammaren och denna kammare erhåller veto emot den andra kammaren i vitala frågor. Efter denna enkla framställning torde publiken sjelf kunna bedöma, huruvida Aftonbladet haft orätt i den betänklighet, som blifvit yttrad mot det hvilande representationsförslaget med anledning deraf, att de direkt väljandes afdelning på landet blifvit inskränkt för fastighetsägare till dem som äga mer än ett hemman, och hvarigenom till och med alla de som äga jemnt ett mantal, hvilket utgör ett betydligt antal inom bondeståndet, blifvit nedflyttade i nedra afdelningen, då deremot till och med representationskommitten Hade Ibibehållit dem i den öfra. wDet är bekant, att en tvist öfver denna punkt, bland andra, ägt Irum mellan oss och Aftonpostens redaktion. !Den sis nämnda tycker att den ifrågavarande Inedflyttningen betyder föga eller intet och åRR RR AN I beropår såsom skäl bland annat att: professor Wingqvist, som är en kändt liberal man, skall Ibafva föreslagit gränsliniens uppdragande vid Jegandet af två mantal såsom vilkor för den Idirekta valrätten. Vi lemna derhän om det icke till slutet kunde gå Aftonposten med åIberopandet af denna auktoritet såsom förut Imed kapten Kylbergs, att åtskilliga om och Imen dervid kunde framdragas, hvilka i väIsentlig mån förändrade intygets: beskaffenhet; Imen om professor Wingqvist verkligen yttrat Jen opinion sådan som A. P. åberopat, så torde Idet förestående visa, att professorn deruti misstagil sig, och troligen icke heller numera, sedan representationsfrågan hunnit blifva mera skärskådad till sina principer, skulle vidblifva ett sådant yttrande. Aftonposten ser för: öfrigtför: sin del till och med en vinst i den förändring i census som bär är i fråga, nemligen på det sättet at den nedre valafdelningen skall hafva samma fördel af att ej blott bestå af bönder, som den öfre att ej blott bestå af herrar och att förländringen sålunda skall tillvägabringa en liten amalgamation mellan valklasserna.j Aftonposten kan likväl, om den närmare tänker på saken, lätt finna, att denna invändning innefattar en spetsfundighet, som vid närmare påseende förfaller. Om det är en vinst för den öfre afdelningen att ej endast bestå af herrar, så måste denna vinst förminskas i samma mån, som bönderne eller de mindre fastighetsägarne uteslutas från afdelningen. Vinsten för den lägre afdelningen att ej uteslutande bestå af bönder, var åter redan vunnen innan den omförmälda förändringen, och den omtalta a: malgamationen blir ingen vinst, enär förändringen medför den bestämda påföljden att karakteren af den öfre afdelningen blir mera uteslutande och aristokratisk än förut, under det att den lägre afdelningen jemväl blir uppblandad med åtskilliga inflytelser af det byråkratiska och det större egendomsintresset. a—L REVY AF TIDNINGARNE. Veckobladet Folkets Röstr, som föregående lördagen innehöll en historia om liqviden för ett nattläger på Blacksta under den kongl. .

23 oktober 1849, sida 2

Thumbnail