Aftonbladet – 18 oktober 1849, sida 1

SS KK Hon har ej länge varit arftagerska ännu. På denna i sanning förtjusande plats torde några år härefter resa sig ett ståtligt slott, hvartill min kära Thure valt ritningen. Väl möjligt, svarade löjtnanten vårdslöst, så vida det ej blir lufstslott af allt sammans.y Ja ja kära Thure, kom väl ihåg de underrättelser vi hopsamlat. En gammal halfförryckt bokmal., . En gammal helförryckt mamsellv, fortsatte den unga mannen skrattande, sköna aspekter ! Tyst tyst! För Guds skull. Det är ju möjligt att hon kan vara dräglig också. I alla fall så äro några hundra tusen tillräckligt smink på gamla kindknotor, eller hur min gosse lille ?) hyiskade fadern. Men hvem är det som kon.mer der rullande i backen? En olyckskamrat det gudomliga väglaget., En vagn skred upp på backen och dess inrevånare, som ej blef de andra: resande varse, träckte ut en gulgrå och fet ihand, hvarmed van drog sin skjutsbonde i rocken. Håll min goda man! Håll stilla en minutn, ade den feta handens ägare gravitetiskt i det an, resande sig till hälften i vagnen, befriade in väldiga mage ifrån en bred yllefilt, hvari en varit omsorgsfullt inlindad, och sköt upp n gigantisk mössa, som dolt hans stora och ussiga ansigte. Kors för fan! God dag, bror Portsten! rOade den gamla militärn förvånad. Den tilltalade vred sig långsamt om och ber raktade honom. Åh, ja så, är det ej bror uterbaum ?? Jo ganska riktigt. Här råkas de stora. vart gäller resan, om jag får fråga ?n Den gamla herrn i filten blinkade slugt och ickade liksom han ej rätt hört frågan, 1 det in med ett leende som skulle vara inbjudande 3 upp en stor gulddosa och räckte den öfver snsdörrn emot sin gamla vän. llvart ämnar