Spänningen mellan Ryssland och Turkiet. Aftonbladet har förut från de sednare posternas utländska tidningar redogjort för åtskilligt ångående den botande spänning, som nyligen ägde rum mellan Ryssland och Porten; men många läsare torde icke häraf hafva fått full reda på huru denna spänning egentligen uppstått och buru långt den gått. Omständigheterna härvid äro likväl så egna och hela tilldragelsen utgör ett så intressant karakteristiskt bidrag till detta årets krönika, att vi tro oss göra en hvar ett verkligt nöje genom. meddelande af en öfversigt på ett ställe, hufvudsakligen efter de engelska tidningarnes korrespondensartiklar. Furst Radzivil, kejsarens af Ryssland adjutant, anlände till Konstantinopel i ett särskildt ärende från sin herre, och hade genast företräde hos sultanen. Han öfverlemnade ett egenhändigt bref ifrån kejsar Nikolaus, hvari fordrades, att de polska och ungerska flyktin gar, som vistades inom turkiska området, måtte utlemnas till de makter, mot hvilka de vår gat uppresa sig. Sultanen blef mycket stött öfver den torra tonen i kejsarens bref, och sade åt sin vid företrädet officierande utrikesrinister: Säg den der mannen, att om en dag eller två skall han få svarl I s aret förklarade Porten, att tzaren icke kan utfordra de polska flyktingarne, med stöd af några gällande fördrag, emedan de icke äro och aldrig hafva varit ryska undersåter, emedan de, sedan deras fäderneslands sednaste underkufvande, lefvat i ständig landsflykt, med vägran att afgifva underdånighetsförklaring af kejsar Nikoaus; Porten vädjade för öfrigt till folkrättens och mensklighetens grundsatser, och yttrade i srund häraf den förhoppning, att kejsaren måtte stå från sin fordran. Furst Radzivil erinrade härvid i en not, att lan icke hade kommit till Konstantinopel för tt med turkiska styrelsen ingå i diskussioner m befogenheten : af tzarens fordran ;: han yrsade ett kort och bestämdt svar. — På denna fvermodiga not lät Porten svara, att då furst ladzivil icke fordrade mer än ja eller nej, ille Porten taga sig betänketid och ärnade, fter behörigt öfvervägande, lemna ett svar på ejsarens bref. Denna förklaring tolkades af rens adjutant som ett afsked, och han beirde genast, genom hr von Titow, nytt föreräde hos sultanen, för att göra sin afskedsppvaktning; detta beviljades honom den 15 eptember. Naturligtvis voro Sir Stratford Canning och anska sändebudet general Aupic icke overkmma sedan ankomsten af kejsarens adjutant; använde hela sitt inflytande för att förmå orten att motstå Rysslands begäran, men på dant sätt, att några allvarsammare följder ke måtte föranledas genom afslaget. Furst Radzivil förde under tiden ett särde krigiskt språk i umgängesverlden; han tale om 50,000 ryssar, som stodo slagfärdiga I turkiska ,ränsen; och yttrade utan förbeH, att kejsar Nikolaus ärnada låta hänga de gerska och polska flyktingarna, så snart han ge dem i sitt våld. — Ett nvtt företräde s sultanen, hvilket erbjöds honom; vägrade n emottaga, och följande .dagen, den 16, ckade hr von Titow en not till Porten, af ehåll, att om icke ett enkelt ja eller nej nades såsom svar på kejsarens bref, inom timmar, så skulle ban afbryta sina diplo