En annan gång dristade hon sig att trotsa en af konserterna på Caf Turc; sökande att undfly allas blickar i någon af dessa. under brohvalfven anbragta rum, eller i någon skuggrik berså, endast upplyst af bengaliska eldar och de fyrverkerier som den ryktbare Julien då lät afbränna såsom ett obligataccompagnement till sina musikaliska qvartetter. Hon vågade ännu mer. Fruktande och blyg, arm i arm med sin trogne ledsagare, pannan nedböjd och kinden purprad, dold under voilens lätta veck, djerfdes hon tagai betraktande, endast som åskådarinna på ett par ögonblick, en af dessa så beryktade publika baler, lik ett förirradt får bland en flock af vargar, ller som en af gudinnan Dianas nymfer från Olympen, nedsväfvad midt uti en samling af vildt och ursinnigt hoppande bacchanter. Trots stora verlden och dess utmärkelser måste naturen förr eller sednare uttaga sin rät, och den unga grisetten bryta sina bojor. Då hon i den förnäma damens alla förledande skickelser likväl redan fyra år varit stängd, såsom den ännu ofödda fjäriln i sin puppa från sitt rätta lifselement, frihet, rörelse och luft, sväfvade likväl omsider denna uppståndelsens sköna sinnebild ut ur sitt skal för att på lätta rosenfärgade vingar, hvilkas genomskinliga skimmer intet endå stoftgrand oskärat, njuta sitt sköna lif al — en dag! En afton då de sammanträffade på deras vanliga mötesplats vid boulevarden, det var tvenne dagar före deras lilla utflygt till ön Saint Maurice, fann Lucie hos sin älskling någonting formligt, högtidligt, någonting mera allvarsamt än vanligt. Hans sätt att vara, hans hållning, bans ansigtsuttryck, allt tillkännagaf att det inom honom tilldrog sig något ovanligt. Hvad är det? Ilvad bar händt? frågade hon honom med ett slags bäfvan. Jag har en viglig proposition att göra er, Lucie. Vårt lifs hela lycka kan bero på ert svar, sade han, försänkt i hennes blick, i det han sakta tryckte hennes 2 re intill sig. Hvarföre kunna vi bo nMmans i