Ft Vt 6 We D I. DEN UNGERSKA FRÅGAN OCH REAK), TIONEN. ) ( Art. IL -) De reaktionära bladens förfalskning af den n ungerska revolutionens historia. sl) Det låg uti reaktionsligans plan att så myc -I ket möjligt insöfva Ungern i säkerhet genor (.l förrädiska vänskapsbetygelser, och Jellacic spe g lade, såsom alltid, uteslutande den roll, sor för ögonblicket blifvit konom föreskrifven. följd deraf visade han sig allt mera eflergi lvande och försonlig mot ungerska minister; Batthyanyi, hvilken, dårad genom detta svek I fulla handlingssätt, alldeles fördes bakom lju set, samt skiljdes från banen fullkomligt för sonad, och med den förhoppning, att stridig -Iheterne med Kroatien nu vore iyekligt bilag de; Jellacic, fortsättande sin komedi, uppträd de kort derefter såsom medlare, då i Juni må nad ett uppror, tillstäldt af hans vänner och -bandtlangare vid underrättelsen om banens, pr forma skedda, afsättning utbröt i Agram. Na Iturligtvis lyckades han i detta vackra uppsåt och den nya, lyckligt ambragta listen bidrog ännu mer att invagga det på alla sidor af diplomatiska ränkor kringspurna Ungern i trygg: het. Rätta anledningen till banens beklädande med medlarekallet var helt enkelt att planen ännu icke uppnått sin mograd; man ansåg, al J välberäknade skäl, den så omsorgsfullt laddade minans antändning böra fördröjas, intilldess de öfrige motspänstige delarne af kejsarstaten blifvit kufvade och Ungern ensamt återstod, för att mot dess kraftiga folk kunna rikta reaktionsI partiets alla krafter, i ett enda förkrossande Islag. Med en kedja af agitationer och konstgrepp hade man lyckats från den slaviska kongressen i Prag afsöndra kroaternas talrika stam. Denna angelägenhet behandlades med en beundransvärd talang; bemödandet att splittra lyckades fullständigt. Slavkongressen, ehuru sönderfallen i fraktioner, kastade stridshandsken åt Tyskland. Den 10 Juni utbröt upror samtidist i Böhmen och Banatet. Den slaviska revolutionens öde var redan på förhand bestämdt; en talrik armå Var samlad i Böhmen under Windisch-Grätz, och med Prags, det slaviska hufvudsätets kufvande, tillintetgjordes hoppet om en slavisk kejsarstat. Slavoninens militärkommendant, Hrabowsky, biträdde för syn skull magyarerna alt qväsa det af reaktionsligans agitatorer frammanade Raiziska upproret; men Jellacic, som, trogen sin roll, offentligt uttalat ett skarpt ogillande af Raizernas upplopp, vaktade sig dock noga att räcka Magyarerna en hjelpsam hand tilllugnets å:erställande, i den beräkning, att detta häftiga nationalkrig skulle försvaga Ungern, hvilket sedan så mycket lättare skulle duka under för det blodiga drama som, efter den med så stor illslughet gjorda beräkningen, skulle oförmodadt kasta sig öfver detsamma, likt ett blodgirigt vilddjur, som med sx ande fjät lömskt nalkas sitt offer, så när. inpå lifvet som möjligt, för att sedan, med ett enda språng, kunna så mycket lättare kasta sig öfver detsamma. Det Raiziska upploppet utgör måhända den lystraste och blodigaste tafisn af den ungerska campen mot kamarillans försåtliga stämplingar. Det blodbad, de kannibaliska grymheter och örhärjningar, som anställdes af denna råa, pasionfulla och tygellösa race, framstå såsom oitplånliga skamfläckar för det 19:e seklets civilisation. Men när man härvid besinnar: att lla de ohyggligheter, allt det lidande och TR tede SS OL ÅS MM UI me ja