Aftonbladet – 2 oktober 1849, sida 1

—U—U—U—O—NJS ER fordrar jag af er en ny tjenst. Ni måste köpa mig möbler., i Åt er? ... jag! ... hvad vill det säga? Ja, just åt mig, några tillfällighetsmöbler ... helt enkla ..: men snygga ... en dragkista, en skrifbyrå, ett par bord, ett skåp, några stolar ... några klena gravyrer i glas och ram äÖc. åc.n oMen hvad är då er mening med allt detta? frågade jag Henne. Måste jag då icke möblera de rum, som ni har hyrt för min räkning ? svarade hon mig. IV. Den unga tvätterskan Lucie återbar på den utsatta dagen de rena kläderna till sin ende kund. Hon tvekade om hon skulle inträda eller ej. Ah, det är ni, mamsell Lucie! Bravo! Så ordhållig! Ni är just en krona!s utropade Timothe, i det han sprang emot henne. Jag fruktade att aldrig mer få återse er ... ni kilade er väg sist så rädd, mins ni förra gången, för den der underskriftens skull. Men var så god och stig in nu, och frukta ingenting. Det är qvitt oss emellan. Hvar och en har något egendomligt i sin smak. Det är en tillhörighet, som allt annat. Dessutom, oss emellan sagdt, klär det rätt väl en vacker flicka att vara litet prude ibland. . nÅh-nej, bevars! Det är icke pruderi; tro ej det! Men alla äro ej danade efter samma måttstock ...n Å Ni har mycket rätt, mamsell Lucie, jag vet att ni är en klok och tänkande flicka .. jag mins i fordna dagar hvad Paul alltid sade om er ... Men, om minnet ej sviker mig, var ni icke då sömmerska? Sysselsatte ni er då icke med broderi och dylika arbeten? Ni gjorde då flera stygn med synålen, än nu slag med klappträdet. Det är sant, min herre.s