QVINNANS FÖRVANDLING ELLER ERÖFRINGEN AR EN. VINDSKAMMARE , SAINTINE.: Var denna lilla spegel i två eller tre bitar på er tid? frågade henne Timothee, som åter blifvit fullkomligt glad, och qvitt sitt dåliga lynne. Nej, endast i två. Nå det kan jag säga! det var att hafva godt minne, ty då jag emottog den af Pichon var den endast i två bitar; det är jag som haft det missödet att slå den i tre. Lika mycket, ej sant? fortfor Timothee skalkaktigt. Om ni vill spegla er deri ett ögonblick, så slår jag vad, att ni det oaktadt skall återfinna er ännu täckare och vackrare än fordom., Tillbudet var mer än öfverflödigt. Ingen qvinna i verlden går förbi en spegel utan att stadna; huru många rörande skäl hade ej den nykomna gästen, som hoppades, i sin lifliga inbildning, der ännu en gång få skåda bilderna af de föremål hon mest älskat på jorden. Under det hon hastigt kastade ögonen på glaset, snarare drömmande, än tänkande på sig sjelf, möttes hennes blickar på den glatta ytan al den unge mannens lågande ögonkast. Litet brydd och öfverraskad, gjorde hon en rörelse för att lösgöra sin arm ur hans, på samma säll som nyss förut sin hand. Blott ett ögonblick, jag ber,, sade Timothee; vi balva ej ännu fullbordat vår promenad. I detsamma hördes ett jublande rop af glädje och förtjusning; den unga fliekan, åter fri, hade skyndat till fönstret som öppnades åt en liten ) Se A. B. M 295, 206 oåh 927,