att denne oförbätterlige och för samhället så vådlige person, hvilken inom fängelserna såsom den största och djerfvaste tjufven har det egna anspråket att vara ästare för och domare öfver de öfrige brottslingarne, hädanefter skall göras oskadlig. Gefle den 22 Sept. Sistl. lördag skulle fiskaren Hillman begilva sig från staden till sitt hem straxt vid Utvalnäs och öfverenskom med en dräng vid namn Isr. Wretman att vara sig följaktig i sin båt, hvarefter de omkring kl. 40 f. m. afseglade, men på aftonen hade personer, som begifvit sig från Hvitgrund åt staden, påträffat båten med hissade segel och årorna samt några saker liggande i båten, utan att någon person deri fanns. Stora blodlefrar voro deremot der synliga, iemte en yxa, som äfven syntes blodig. Hillmans hustru väntade på sin man intill söndagsmorgonen, men förgäfves, hvarföre hon anställde efterspaning efter honom och fick dervid veta att båten utan honom hade påträffats. Wretman hade redan på söndagen varit synlig vid Strömsbro, försedd med penningar samt Hillmans stortröja, hvilken han sålde till en dräng. Efter gjorda spaningar blef Wretman sistl. onsdags e. m. till länshäktat införpassad, och vid det enskilda förhör, som med honom företogs, ville han icke uppgifva hvart Hillman tagit vägen, och uppgaf, hvad man kan antaga för sanningslöst, att Hillman skulle landsatt honom vid Skansen, och att han af H. fått låna stortröjan. Med anledning af flera upplysningar, som inhemtats, kan man såsom troligt antaga att Wretman afdagatagit Hi!lman, och kommer ransaknicg derom att företagas vid kämnersrätten nästa tisdag. (N. P.) Örebro den 19 Sept. Dröngen Per Johan Jonsson, i tjenst hos en torpare på Backa ägor i Ånsta socken, hade söndagen den 9:de dennes, i sällskop med andra drängar och pigor, besökt ett dansgille i Gräfve. På hemväg en hade sällskapet redan hunnit förbi ett af Per Österberg bebodt torp på Körningstorps ägor, då sex af sällskapet — och deribland Per Johan, hvilken dock säges hafva först sökt afstyra ofoget — återvände till nämde torp, emedan de trott sig höra torpare-hustrun yttra några förebrående ord. Efter åtskill.gt väsen vid dörrarne, begynte de skaka ned äpplen från ett af träden vid torpet, och torparen Österberg aflossade då, efter att förut hafva fåfängt varnat dem och bedt dem aflägsna sig, ett böss-skott utan att i det djupa mörkret se hvart han sietade. De objudne gästerna togo då till bens, men efter en kort stund nedföll Jonsson, klagande öfver smärtor i rygg och mage. Han teddes då hem af stallbröderna, befanns vara illa .sårad och afled der den 44 morgonen, 59 timmar efter det skottet träffade honom. Vid anställd besigtning funnos 40 hagel, stora som ärter, hafva inträngt i kroppen; deraf ett, som inträngt från högra sidan om ryggraden och vid inträngandet skadat främre ytan af högra njuren, fanns i buk-kaviteten, insnärjdt i nätet på högra sidan om nafveln. Skottet har af läkare ansetts absolut dödande. Såväl torparen Österberg som hans hnstru äro. enligt sanmmanstämmande underrättelser, gamla fredsamma och väl kände personer. Äfven den skjutne hade god fräjd. En blifvande undersökning skall väl, innan kort, närmare uppdaga huru allt har tillgålt.