Aftonbladet – 24 september 1849, sida 2

önskan. Likväl bar ni ej ännu sagt mig ett enda ord rörande ändamålet med denna bjudning; men jag gissar att det är i anledning af edert förestående giftermål, som ni önskar rådgöra med mig?, Med en lätt böjning på hufvudet förnyade hon sitt nekande svar. Jag fuilbordade icke destomindre min slutmening: Lika mycket! Ni bar kallat mig er vån, och vänskapen ålägger oss heliga skyldigheter... Det är väl sent nu att gifva er ett godt råd ... men bättre sent än aidrig. Ni har älsk t er kusin Paul; men tro mig, ni älskar ej på samma sätt er fastman. Betänk er noga innan ni oåterkalleligen fäster er. Med edra äd.a åsigter tror ni er bunden att fullborda detta giftermål som ett slags tackoffer... Ni vill i någon mån reparera hvad ni tror vara en orättvisa. Denna vackra tanke afspeglar endast för er den ljusa ideaia sidan. Tulfreds med er sjelf, hoppas ni äfven blifva det med honow. Edra fina, sublima tänkesätt belysa äfven honom; ni... Josephine, grefvinnans kammarjungfru, afbröt mig bär, i det hon anmärde herr Albert de la Londe. Vid detta namn spratt jag ovilkorligt till, skjutande min stol med en narraktig skyndambet ifrån grefvinnans just som jag bade fruktat att passera för en tillbedjare: och, för tU giva nig en slags Säkrare hälming grep jag med båda händerna uti win journal, utan alt blifva varse att jag höll den vpp och ned. Grefvinnan å sin sida syntes älven helt brydd, ehuru ej af samma motiver som jag, hon sysslade maschinmessigt med sitt broderiarbete, hvilket hon afvigt höll i sina händer, under det hennes blickar oaflåtligen voro fästade på samma outredda punkt, hvicken som en skön hägring syntes alldeies bedåra henne, Det upp och ivända broderiet syntes i och fö mi: per OM vara ett godt om sn. Des Boss anna nennen inträdde och be tedde ; som den, hvt röv sig Vara nemma I silt hus. I ställer I hesming mesade han heit vårdslöst på hufvudet. God morgon, min sköna tant. God dag, min herre., sade ban till mig med en liten