Aftonbladet – 24 september 1849, sida 2

Huru såp... svarade hon, litet förbryllad af mitt bastiga och oförutsedda utfall. Om jag ej älskade honom, hvarför skulle jag då gifta mig med honom?... För öfrigt är det en himmelsvid skillnad emellan en man och en fästman, den sednare kan ersättas. Ett talande bevis derpå är, att jag nu för tredje gången är förlofvad.n Hvad hör jag! Är herr Albert dela Londe er tredje fästman ?, Ja visst; först hr de Mauduit, varjicke han en? Och före mitt giftermål med honom hade jag ett tycke. Detta lilla förtro nde ger jag er, emedan jag vet att ni är min vän. Hur gammal var ni då? Femton år. Er första kärlek gissar jag ?, Den första... och den enda. Den enda! Der ha vi det, ni älskar då icke er nuvarande f.stman ?) utropade jag? Tyst! tyst! Jag älskar honom tvertom ..mycket ... förstår ni väl. Men Paul Måquilles... han var min kusin han; min mors systerson... och ban älskade mig så ousägligt han, så oegennyttigt, så troget! Denna barndomskärlek, uppblomstrade den j och slog rötter i skuggan af det gamla herreitet i Bretagne, der ni uppfostrades... tillsammans med honom kan jag förstå? Hon smålog i det hon nekande skakade på