Aftonbladet – 21 september 1849, sida 3

AH. Ref Wisby d. 14 Sept. De oroande farhågorna för potatesskörden bekräfta sig olyckligtvis mer och mer. Sjukan har spridt sig öfverallt och angriper gräset, som efter hand svartnvar och förvissnar. — de först angripne åkrarne här för staden äro rotknölarne till mer än hälften behäftade med rödbruna fläckar, som gå mer och mindre djupt in, och här och der har äfven potatisen börjat öfvergå till förruttnelse. (G. L. T.) BLANDADE ÄMNEN: TVÅ STATSPRESIDENTER PÅ RESOR. De två presidenterna i nutidens två största republiker — Frankrike och Förenta Staterna — resa nu omkring i hvar sin republik. Det är märkvärdigt att se den diametrala motsatsen i de begge höga funktionärernas beteende härvid. I Europa är det prins Louis Napoleon Bonaparte, hvilken, så vidt man vet, i sin lifstid aldrig befunnit sig på något fälttåg, men han tycker ändå om att visa sig i militärisk uniform, smyckad med hederslegionens stora band (Hvilket han fått i vaggan) — att omgifva sig med generaler, adjutanter, höga civilembetsmän, och hela ståten af en kung, som gör sin eriksgata. Han mönstrar troppar, låter provinsernas civila, militära och religiösa myndigbeter harangera sig, och bevärdigar de till hans ära anställda fester med sin närvaro på ett slags nedlåtande sätt. — I Amerika är det segervinnaren i Mexiko, general Taylor, den gamle hjelten, som grånat under vapnen. Han visar sig i en anspråkslös drägt, med knappast ett tecken till uniform, och har undanbedt sig hvarje högtidlig och förberedd mottagning. Han vill icke se omkring sig annat än folket, sådant det är; icke den skara parasiter, som tillbringar sitt lif med att hälla tal för alla makters representanter, huru de än må efterträda hvarandra. Han medför ingen svit; hans måg öfverste Bliss, jemte öfverste Eaton och en kammartjenare, äro de enda personer han har med sig på resan. Medborgare, general eller president, är han öfverallt samme man — Amerikas Cincinnatus. — Lorta Montez har ånyo afrest från England till kontinenten för att slippa inställa sig vid domstol, der hon var anklagad för tvegifte. — När drottningen af England nyligen gjorde sitt besök i Irland, voro de dublinska tidningarna till mer än hälften fyllda af annonser om fönsters uthyrande för att åskåda den kungliga svitens framtågande. I en sådan annons utbjödos tre rumv, som tillhopa hade två fönsterp. — MADAME SONNnTtAG. Om denna bekanta konstnärinna berättas följande vackra drag, från den tiden då hon spelade i Paris: En afton, sedan hon lemnat operahuset, der hon hade uppträdt i Elviras roll i Mozarts Don Juan, träffade hon på gatan tre små flickor med deras moder, sjungande tyska nationalvisor. Denna grupp darrade af köld, och Sonntag såg, att den stackars moderns ögon voro fulla af tårar. Hon igenkände genast qvinnan, som knappt var 30 år gammal, och hvars föräldrar ofta hade burit primadonnan på sina armar, då hon ännu var ett barn, i Darmstadt. Hon gaf då modren litet småpenningar, frågade hvar hon bodde och skyndade bort. Nästa morgon knackar en betjent i livre på den fattiga qvinnans dörr i sjette våningen i ett hus i Fauborg du Temple, och lemnade en biljett, som innehöll följande ord: Gå i morgon till M 47 i Chauss Dantin, till mr B:s hus. Nifinner der en summa af 3000 fr. Återvänd till Darmstadt med edra barn; jag skall taga vård om dera3 uppfostran. Ingen underskrift fanns på biljetten. Modren trodde att hon drömde och frågade vin välgörares namn, men fick icke då veta det. Dagen derpå var den fattiga familjen på vägen till Tyskland; och erhöll sedan i 7 år en pension, hvarigenom flickorna kunde få en god uppfostran; och den äldsta säges nu vara en utmärkt sångerska vid en tysk teater. — EN OPERA UTAN MUSIK. Uti en fransysk musikalisk tidning finna vi den underrättelsen, att i en stor stad i södra Frankrike nyligen uppfördes operan Robert le Diable, eller Robert af Normandie, utan musik; hvari tillägges, att mairen, som var närvarande, rördes. ända till tårar af styckets upplösning, och att den aktör, som spelte Roberts roll, utförde sitt parti så väl, att sjelfva Thalma icke hade kunnat gjort det bätre. — OVANLIG BOLAGSRÖRELSE. Uti London håller nu på att bilda sig ett bolag, hvars ändamål skall blifva att hyra wb paraplyer. I anseende till den opålitliga väderleken i London, der en regnskur ofta inom en kort stund kan följa efter en klar himmel, så klar som den nemligen der kan blifva för stenkolsröken, vågar man sig sällan ut utan paraply; och de, somieke hafva en sådan med sig, nödgas i brist deraf ofta bestå sig åkning för att icke förderfva sina kläder. För att afbjelpa detta onda föreslås nu ett bolags bildande, som skall låta tillverka 200,000 paraplyer, alla af ett eget utseende, så att de icke kunna bortbytas. Bolaget skall tillika bälla ett stort antal betjening, stationerad i alla qvarter af London, så att den, som hyrer paraply i en trakt af staden för att gå till en annan, icke behöfver vända om för att återlemna det, utan kan återställa det till hvilken som helst af betjeningen. För hvarje sådant lån skall betalas 4 penny (4 sk. rgs.) Bolaget är likväl ännu icke färdigt och det anses komma att medföra någon svårighet att hålla reda på alla paraplyerne. — EN ENGELSK RADIEAL. Vid ett af destora reformmötena, som nyligen varit hållna i England, sade hr Feargus OConnor, parlamentsledamot för Nottingham, att han hoppades den tiden skulle komma, då biskoparne skulle finnas afmålade bland sådana underliga figurer i barnböcker, som visas för barn, och att barnen, när de pekade på en sådan figur, skulle fråga hvad det vore för en gammal käring och hvad ordet biskop kunde betyda; äfvenså hoppades han att den tiden skulle komma, då barnen skulle peka på en figur i röd rock och en ofantligt stor luden mössa, med den frågan: Hvad är det för en löjlig machin? När de då fingo till svar: Det är något som på. sin tid kallades soldater; så skulle barnet fråga: Hvad gjorde de? Jo, de sköto ihjäl folk. Och för hvad? För en riksdaler om dagen, skulle svaret blifva. Och hvem är den der lilla gossen? Jo, den kallades officer och hade intet nyttigt att göra. Rättelser : I gårdagsbladet 2:dra sidan 4:sta spalten 42 raden nedifrån står: Krakau, läs: Kaschau. 4:sta sidan, spalt 4, under rubriken Frankrike står: general Oudinot återkom till Rom; läs: till Paris Skildring af hushålerskan Bothida Nilssons förhållanden vid Ahludden och deraf uppkemne obehagliga fö jder: N Hösten 4848 ankom Nilsson på grund af hedrande tjen