Aftonbladet – 21 september 1849, sida 3

JA 4 TV af alltför skråaktiga råmärken, tillsätta embetel. Skulle uttalandet af denna åsigt ej kunna eller böra ske oberoende af herr Hazelii tystnad eller yttrade missnöje? Han förslår icke en sådan formalismp,. Detta resonnemang visar, att herr Hazelius icke känner det ämne, hvarom han ordat. Det embetsverk, som har att till regeringen upprätta förslag till en tjenst, eger pröfva sökandernes kompetens dertill i sammanhang med förslagets upprättande, och den, som är missnöjd med embetsverkets beslut i ena eller andra delen, eger inom viss stadgad tid klaga deröfver, eljest vinner beslutet derom då laga kraft. Regeringen bör således, då klagan icke föres, icke yttra sig hvarken öfver kompetenser eller förslaget, hvilket säkert också icke förr ägt rum; i motsatt fall skulle inträffa, att den,som, enligt embetsverkets beslut ansetts kompetent eller på förslaget uppförts, kunde, utan dess hörande och utan att äga tillfälle att bevaka sin rätt, af regeringen förklaras inkompetent, eller böra från förslaget utgå; likasom den, hvilken embetsverket ansett inkompetent eller uteslutit från förslaget, kunde, såsom till en del nu inträffat, af regeringen förklaras kompetent eller uppföras på förslaget, utan att de af embetsverket för kompetente ansedde eller på förslaget uppförde blifvit hörde. När nu herr Hazelius ej klagade, hade regeringen ej bort yttra sig om hans kompetens, lika litet, som den pröfvade eller bort pröfva förslaget hvad honom angick, utan hade regeringen, om den ansett topograf-officerare i allmänhet böra få kompetens till öfv.direktörsembetet vid landtmäteriet, bordt derom utfärda ett tillägg för framtiden till landtmäteri-instruktionens ofvannämde S och mom., på sätt, som skett vid andra tillägg dertill, och ej göra en tydlig lex in casu. Derigenom hade således, hvarken topograf corpsens nuvarande eller kommande medlemmars rätt, såsom herr Hazelius, utan synnerlig eftertanka, uttrycker sig, bkommit att bero af hans infall att klaga eller icke klaga, eller regeringen af den, af herr Hazelius omordade valfrihet, att utan alltför skråaktliga råmärken tillsätta embetet, varit omintetgjord. Regeringen hade blott varit förhindrad att, såsom nyss är sagdt, göra lex in casu, och att kunna nu till embetet nämna herr Hazelius, hvilket regeringen ock visat sig icke anse vara för embetet förloradt, då den dertill utnämt en annan. Hvad den sednare frågan angår, eller den, om fopograf-officerare, som en längre tid vid corpsen berömligt tjenstgjort, böra äga kompetens till ifrågavarande embete, så är det, efter insändarens tanke, alldeles olämpligt. En öfv.direktör vid landtmäteriet bör icke blott vara en i allo utmärkt kunnig och skicklig landtmätare, således känna och kunna utöfva allt, hvad till landtmäteriet och justeringsverket hörer, hvarförutan han ej kan kontrollera och pröfva underordnades göromål, eller besvara deras förfrågningar samt afge från Kongl. Maj:t infordrade underdåniga utlåtanden i ägodelningsmål samt andra utlåtanden efter landtmäteri-instruktion, utan ock kunna bedömma och föreslå de ändringar och tillägg ill landtmäteriförfattningarne, som ifrågasättas och erfordras, och således äfven äga civilembetsmannabildning och erfarenhet. Enligt 24 i landtmäteriinstruktionen omfattar landtmäteriexamen för elev att bli landtmäteriauskultant, bland andra äfven följande ämnen, i hvilka, jemte öfrige, godkänd skicklighet erfordras, neml. de första grunderne uti kemien och mineralogien samt i läran om fornlemningars kännetecken; hvarvid i synnerhet afseende bör fästas derå, att eleven icke allenast kan idagalägga en noga kännedom om alla jordarters beståndsdelar och vegetationskraft, och huru de, i anseende till deras olika godhet, kunna mot hvarandra beräknas, utan jemväl visar sig äga uti mineralogien den insigt, som är behöflig till upptäckande af malmanvisningar, enär, under förefallande förrättningar i andsorten, sådane kunna sig förete: åkerbruk, ängsskötsel och skogshushållning, såvidt för en landtmätare är nödigt, för att kunna inse och bedöma, huru ägodelningar, till jordägarens största framtida nytta, böra verkställas: kameralvettenskapen, serleles så vidt den har afseende på grundräntornas utgörande och beräknande, skattläggningar, förmedingar och byten, hemmanens olika natur, samt dermed förenade olika rättigheter och skyldigheter: och ula om landtmäteriet och justeringsverket gälande författningar, och bland dem i synnerhet andtmäteri-instruktionen jemte skiftesstadgan, för vilkas innehåll och rätta förstånd och mening eleven bör kunna göra, fullkomlig reda, samt tillika idagalägga, att han äger förmåga författa betänkande en tvistig landtmäterifråga,. För kompetens till ifv.direktörsembetet erfordras enligt 27 8 4 mom. i landtmäteri-instruktionen, att ha undergått landtmäteriexamen och vid landtmäteriet längre tid med utmärkt skicklighet gjort tjenst, eller, jemte ådaralagd insigt i allt hvad till landtmäteriet hörer, unlergått de prof, som för inträde i konungens kansli, rikets hofrätter och kollegier erfordras,. Häraf viar sig, att landtmäteriet, som många synas företälla sig, icke enkannerligen består i att kunna afmäta och beskrifva ytan af jorden och deröfver upprätta en vacker karta, hvilket är en helt mekanisk itgärd och grundar sig på gifna förhållanden, och ir den enklaste af en landtmätares åtgärder, utan att jordens behöriga taxering och delning, och alla frige vid ägoskifte och andra landtmäteriförrättninsar enligt skiftesstadgan och flere dithörande författningar, förekommande många vigtiga och kinkiga, på äganderätten inflytande åtgärder, deribland tvistefrågors rätta behandling, utgöra det hufvudsakliga, och hvilket icke, utan mycken insigt och erfarenhet kan inhemtas, hvarföre ock skälig klagan öfver fullt kunnige och erfarne landtmätare ofta förspörjes. Nu ir frågan, i hvad mån topograf-officerare under sin .jenstgöring behöft och varit i tillfälle att inhemta denna insigt och denna erfarenhet? Såvidt insänlaren har sig bekant, består deras befattning endast att afmäta, beskrifva och kartlägga ytan af jorden med hvad derå finnes af byggnader, vägar, vatten, måssar, höjder, dalar, slätter och skogar o. m.d. och ntet vidare, hvilket, som ofvan är anfördt, utgör lott en del och den enklaste delen af landtmäteriet. Deraf synes det vara temmeligen gifvet, att topografflicerare skulle blott i sjelfva landtmäteriexamen stå ig ganska slätt, och troligen ha, åtminstone de fleste uf dem, aldrig läst skiftesstadgan och dertill hörande lere författningar, såsom för dem obehöflige. Hur an man då anse dem, oaktadt en längre tids beömlig tjenstgöring vid corpsen, ha ådagalagt insigt allt hvad till landtmäteriet hörer, och således kunna ullgöra hvad dervid erfordras, och det är likväl letta, som, jemte aflagd examen för inträde i de fvannämde civila embetsverken skulle berättiga dem COOK er bl nn —-— LK AA pRR mm MA DE Mr Br maa SA AA mt a An RR Ht AA NN Rn oc rn ÅR -— GO — OO ch -— ill kompetens till ifrågavarande embete, då de ickel agit landtmäteriexamen, och en längre tid, med utnärkt skicklighet vid landtmäteriet tjenstgjort. Deraf tt aflidne öfverste Forsell utnämdes och i många år unde fortfara att vara öfv.direktör vid landtmäteriet, öljer icke, att äfven andra personer af hans yrke öra få och kunna utöfva detta embete. Allmänt nom landtmäteristaten och för många utom denamma är det alltför väl kändt, att han, som viserligen ägde flere andra insigter och förtjenster, icke örmådde vederbörligt förvalta samma embete, onek -— ÅR br AS MA fr pr igen ett af de vigtigaste i landet, och dertill aldrig nilitären tillförne varit i fråga att befordras; och lotta fanda ÄR oo fu TT av KR