Aftonbladet – 20 september 1849, sida 2

RR NRA Arn derföre här nedan. Hr justitieborgmästaren, kommendören och riddaren Holm: Jag hade ej tänkt att yttra mig i denna fråga, som, af helt naturliga skäl, sträcker sig utom sferen för min kunskap och min erfarenhet; men sedan hr grefven och öfverståthållaren föreslagit ärendet antingen genom en kommitt, hvarvid jag ej har något att erinra, beder jag att få anföra några ord, emedan jag har ett nytt förslag att uppgifva, med anhållan, att äfven detsamma må till kommitterade öfverlemnas. Jag gifver här öppet tillkänna, att, ehuru jag ej eger någon erfarenhet uti vattenbyggnadseller brobyggnadskonst, tror jag mig dock vara i tillfälle att inse, det en bro öfver Norrström, med Strömsborg till stödjepunkt, har obestridligt företräde framför den som är föreslagen att gå ifrån Riddarhbusgränden till Tegelbacken, af det enkla skäl, att afståndet emellan Riddareholmen och Strömsborg upptager klippor, likasom ock på distancen emellan Strömsborg och Röda Bodarne klippiga grund till någon del finnas. En sådan grund, med den uppgifna stödjepunkten, måste ofelbart bereda större varaktighet och säkerhet för bron, än som kunde vara att förvänta af en brosträckning, enligt af hrtr Chiewi!z och Hallström uppgjordt förslag, förutsättande pålning uti vatten på ansenligt djup och med lös botten. Denna jemförelse synes mig vara lätt i ögonen fallande; men mig förefaller det, vid hr öfverstelöjtnanten Ericssons förslag, motbjudande, att den enda kanal, vi här ega, nemligen Riddarholmskanalen, skall betäckas, eller, hvilket nära är detsamma, igenfyllas, då det alltid måste anses såsom en fördel och äfven för prydligbeten, att på detta ställe hafva en öppen vatterkommunikation. ÅArfven med antagande af den projekterade kulverten för kanalens igenfyllning, finner jag denna del af förslaget motbjudande. Efter hr öfverstelöjtnanten Ericssons ritning tager sig detta förslag väl ut; men jag har tänkt mig möjligheten, att den af bemälde herr öfverstelöjtnant föreslagna brosträckning, med Strömsborg till stödjepunkt, skall kunna befordras till verkställighet äfven utan behof af Riddarholmskanalens betäckning eller igenfyllning. Detta har så mycket mera fästat min uppmärksamhet, som verklig skada skall tillskyndas derigenom, att nämnde kanal öfverbygges. En eldsvåda, uppkommen t. ex. uti Rikets Ständers eller Riksgäldskontorets hus, i Riddarholmskyrkan eller Riddarhuset; och kanalens öfverbyggnad skall betaga den möjlighet, som, i sådant fall, nu är öppen, att ifrån spruta å pråm utanför denna lokal bereda vattentillgång för eldens släckning. Denna omständighet torde man dock vilja anse såsom underordnad. Då jag emedlertid tänkt mig en brosträckning, hufvudsakligen i enlighet med herr öfverstelöjtnanten Ericssons förslag, utan kanalens öfverbyggnad, har det för mig varit en stor fägnad att här på stället hafva af hr grefven och öfverståthållaren emottagit en af Är öfverstelöjtnanten Ericsson sjelf uppgjord ritning, i sådant syfte, jemte dertill hörande utlåtande. Nedkörningen ifrån Riddarhustorget skulle, i stället för väg utåt norra delen af Riddarholmskanalen , efter igenfyllnibg — enligt den sednare planen — blifva till höger utefter en quaie-sträckning å nedra delen af Riksgäldskontorets tomt, der ett hus redan är borttaget cch ett annat inom en månad kommer att borttagas, hvarföre passagen. skulle fortsättas förbi fatburens nedra lokal, ungefärligen midt för kongl kommerskollegii hus. Derifrån skulle bron sträckas rakt på Strömsborg, och sedermera, på sätt förslaget innehåller, kommunikationsvis emellan Strömsborg och Tegelbacken, genom en serskild bro fortgå. Byggnaden af farbron på fast land och undvikandet af kanalens föreslagna betäckning är den här ingående, väsendtliga omständigheten; och kostnaden för det förra bör ej blifva så stor, som den för det sednare är beräknad. Den enda olägenhet som man af det sednare förslaget kan förutsätta, är det intrång, som sker på den kongl. fatburens område; men Tför det stora ändamålet måste det antagas, att den får mnågot maka åt sig. Någon del af dess minsta byggnad kommer att försvinna, dock utan förminskning af erforderlig vattentillgång, på-sätt af hr öfverstelöjtnanten Ericssons sednare ritning inhemtas. Vid detta förhållande blifver jemväl kanalen fortfarande öppen till hegagnande, såsom farbar för mindre båtar. Hr justitie-borgmästaren uppläste, i fortsättning härmed, hr öfverstelöjtnanten Ericssons sednare betänkande, af denna lydelse: Ehuru jag, för min del, icke anser, att Riddarholmskanalens bibehållande, som vattenkommunikation, kan vara af någon serdeles vigt för hufvudstaden, så, och då opinionen hos en del af stadens borgerskap synes vara belt annan, har jag så till vida förändrat mitt projekt till brobyggnaden öfver Strömsborg, eller rättare ansett mig böra framställa en sådan förändring af samma projekt, att byggnaden må kunna utföras i samma linie, utan att norra delen af riddarholmskanalen göres obrukbar som båtled. Af vidlagda karta synes, huru ifrågavarande kanal på en bredd af 28 fot kan bibehållas öppen allt ifrån strömmen till hörnet af riddarhuset, hvarifrån den sedan genom ett hvalf under det utvidgade Riddarbustorget kan förenas med Munkbrokanalen. Genom denna förändring vinnes: 4;0 Att halfva längden af den norra Riddarhuskanalen blir öppen; 2:0 Att den andra halfvan kan förses med ett så beskaffadt hvalf emot torget, att ljus och tillräckligt utrymme för en båtled deruti erhålles; 3:0 Ått den vestra, nu icke på något sätt ordnade sidan af kanalen genom den mur, som mot körbanan måste uppföras, blir rak och prydlig: ett arbete som väl i alla fall, om ock i en annan form hade måst utföras förr eller sednare. Stockholm d. 8 Febr. 1849. N. Ericsson. Hr justitieborgmästaren tillade den anhållan, att detta förslag äfven må medfölja till de kommitterade, som för ärendets vidare handläggning torde utses. Herr grosshandlaren Schartau: Egentligen har jag ingenting att påminna deremot, att ärendet förberedande handlägges af en kommitt, men jag hemställer, att i främsta rummet, den af mig vid ett föregående sammanträde väckta preliminära fråga må afgöras huruvida icke, med afseende på den större kostnad, som befinnes till företaget erforderlig, än den som, vid första beslutet om en ny bro öfver Norrström förutsattes, och med uppmärksamhet på de olika meningar, hvilka uppstått om planen för verkställigheten, hela frågan må uppskjutas till framtiden. Jag tror visserligen, att mängden ibland magistratens herrar ledamöter och borgerskapets äldste önska byggnad af en ny bro, men för mitt fredande vill jag dock blifva derom formeligen öfvertygad. så länge jag finner hufvudstaden vara i saknad af mycket annat, som är vida angelägnare, än denna kommunikation, kan jag icke inse hvarföre man skall hasta härmed. Åtminstone må man dröja till dess Nybron och Nya slussen blifva i behörig ordning fullbordade. Hufvudstaden i allmänhet saknar quaier af sten, och detta, ehuru andre orters här trafikerande nödsakas betala brooch quai-afgifter. Skeppsbron framvisar i detta afseende de största bristerna. Om man begifver sig ifrån konung Gustaf III:s staty till södra delen af Skeppsbron, upptäcker man snart en lång sträcka, der, i stället för quaie, hefinnes endast en halka ; kanten. Nödvändig, för RR